Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armfei.dtb tio mot trondhjem 17 18
355
Det berättas af Norberg (II, s. 613), att Armfeldt, innan
underrättelsen 0111 konungens död kommit till lionom, beslutat
att begifva sig till Skaanes och Stene skansar på grund af
svårigheten att anskaffa proviant. Såsom förut är nämndt skulle
proviant under vintern sändas dit från Jämtland. Hans mening
skall då hafva varit att tåga öfver Bukhaminarsfjället till
Ty-dalcn och därifrån utmed Nidelfven och Sælbusjön till Stördalen
och Værdalen. I Sælbu och trakten däromkring hade han väl
beräknat att finna lifsmedel för tåget till skansarna, ty där hade
svenskarne ej förut indrifvit några. Denna berättelse är mycket
sannolik, dels därför att han genom De la Barres återkallande
från Röros nppgaf besättandet af denna ort och med detsamma
förbindelsen med Härjedalen, dels därföre att det skulle blifva
vanskligt, om ej omöjligt, att i södra delen af Trondhjems län,
där svenskarne ungefär tvänne inanader utsugit landet, skaffa
tillräckligt med lifsmedel för hären under vintern.
Om Armfeldt ännu vid uppbrottet frän Holtaalen fasthållit
vid planen att öfver Tydalen taga till Skaanes och Stene skansar,
må lämnas därhän. Sedan De la Barre emellertid med sin kär
kommit till hufvudhären, uppbröt Armfeldt och tog vägen öfver
Bukhammarsfjället till Græsli vid Nidelfven. Under denna
marsch uppstod snöyra och skarp köld, sä att manga gingo vilse
och omkommo. Fastän afståndet mellan Holtaalen och Græsli
blott är omkring 2’/j mil, måste man den 28 dec. slå läger
ungefar midt emellan dessa båda orter, så att man först den 29
framkom till Græsli. Ilär stod hären stilla tvänne dagar, och
det var möjligen under denna tid, som Armfeldt frångått sin
ursprungliga plan att tåga till Skaanes och Stene skansar och
i stället beslutat att från Tydalen tåga tillbaka till Jämtland
den närmaste vägen öfver fjällen. Anledningen härtill skall
hafva varit, att de, som utsändts för att undersöka vägen, vid
sin återkomst förklarat, att det skulle blifva omöjligt för hästarne
att framtränga till skansarne till följd af den djupa snön. Han
fortsatte därför sin marsch åt öster och slog den 31 läger vid
Aas i Tydalen.1
generaler och 4 öfverstar, hafva gått ginaste vägen längst undan fjällen och till
Röros anländt andra dagen, sedan vårt uppbrott åt Håckhammarsfjällen skedde,
så att, om vi vägen till Röros marscherat, hafva de där oss mött.» Öfverstarne»
skrifv. Jämtlands reg.
1 Den förut anf. kartan i krigsark. Nattlägret var vid »Adorshun»
(? namnet ür otydligt), ett stycke väg norr om Aune. Uppbrottet från Holtaalen
Hill. Tidskrift 1889 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
