Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
strödda meddelanden och aktstycken
tu re t däremot är hans fullmakt intagen under den 9 april 1719, och
samma datum är tecknadt på konceptet till fallmakten. Af dessa
autoriteter hafva naturligtvis registraturet och konceptet största
vitsord; men en omständighet linnes, som härvid kan väcka berättigadt
tvifvel. Lewenhaupt, som sedan krigshärens kapitulation vid
Perewo-lotschna befann sig i rysk fångenskap, afled i Moskwa d. 12 febr.
1719; Carl Gyllenborg, sora då var svensk plenipotentiär vid
fredskongressen på Åland, jnberättade hans död i bref till K. M. af den
ti mars, och detta bref är påtecknadt att vara »uppläst i rådet d. 10
mars». Ar det möjligt att drottningen d. 9 april utnämde till riksråd
den, hvars död redan en månad förut blifvit anmäld? Sannt är, att
samma tvifvel skulle kunna vändas mot ständernas definitivn
råds-förslugslista af d. 7 april, på hvilken Lewenhaupt var uppförd; men
då hans namn redau fanns på deu första listan af d. 3 mars, så kan
det vara tänkbart, att man lät det stå qvar, äfven efter underrättelsen
om hans död, emedan det visade sig vara svårighet att finna uaran,
om hvilka ständerna kunde förena sig — liksom man, efter Pehr
Ribbings död strax efter sedan listan blifvit inlemnad och då
utnämning ännu ej skett, icke satte i fråga att med ett annat namn
fylla den plats, han intagit på förslaget. Men om också ständerna
kunde låta en afliden mans namn qvarstå på förslagslistan, där det
i alla fall fanns tillräckligt många att välja på, så kan man ej undgå
att rinna det underligt, att drottningen lät utfärda fullmakt för den
veterligen döde att vara riksråd. Man kunde därför vara frestad att
gifva företräde åt likpredikans uppgift om utnämningsdagen; men
man stöter då på två andra betänkligheter; den ena är ovissheten
om, på hvilken auctoritet likpredikan stöder sig; den audra är
svårigheten att förklara, hvarför datuiu i konceptet skulle hafva blifvit
frainflyttadt, eller, rättare, konceptet omskrifvet med förändradt datum.
Man måste därföre antaga registratureta uppgift oin utnämningens
datum, om än med erinran att den icke är höjd öfver allt tvifvel.
Den nva regeringen hade förklarat sin afsigt vara att rätta och
ändra alla nyheter och satta rikets styrelse i sitt gamla skick igen.
1 öfverensstämmelse härmed återtogo rådsherrarne sin gamla
benämning riksråd. Xågot beslut härom finnes icke antecknadt; men
förändringen skedde vid årskiftet och förmodligen i sammanhang med
då (gjorda rådsutnämningar. Väl förekommer uttrycket »rikets råd»
en gång i justitierådsprotokollet d. 16 dec. ; men i det allmänna
rådsprotokollet begagnas benämningen »Kungl, råd» till och med d. 30
dee. 1718: den 5 jan. 1719 heter det: »D. Exc. Herrar Kongl, råden
och riksråden»; sedermera alltid »riksråd».
Af de i december utnämnda riksråden hade endast fyra, Diicher,
Taube, Sparre och Banér hunnit infinna sig och taga inträde i senaten,
då riksens ständer samlades. Bland dem gjorde sig den åsigten
gällande, att Ulrika Eleonora icke varit berättigad att sätta sig i
besittning af det konungsliga väldet, att hon således ej rätteligen kunnat
utöfva regales actus och följaktligen ej heller utnämna riksråd. Väl
fingo de fvra, som redan intagit sina platser i rådet, »njuta sin heder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
