Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n. f. lilliestråle, riksdagarne 1 609 och 1610 13
Riksdagarna 1609 och 1610. Några bidrag till Karl IX:» historia
under sista åren af hans regering. Akademisk afhandling af N.
F. Lilliestråle. 80 sid. Nyköping 1888.
Förf. har gjort till sin uppgift att lemna några bidrag till Sveriges
historia under Karl IX:s tid. Biksdagarna 1609 och 1610 hafva
närmast varit föremål för hans undersökningar, men han har
dessutom också meddelat åtskilligt angående beskattningsväsendet, Sveriges
utrikespolitik m. m. De vigtigaste källor, sora begagnats, äro
riks-dagsacta och riksregistraturet (i Riksarkivet) samt Drivii dagbok,
tryckt i »Stockholms magasin». Källorna till Karl IX:s historia äro
icke så öfverflödande, att det egentligen är förenadt med några större
svårigheter att uttömmande behandla ett sådant ämne, som det här
föreliggande. Förf. har också lyckats att med användande af det
tillgängliga materialet gifva en tillfredsställande skildring af de båda
sista riksdagarna under Karl IX:s tid.
Inledningen handlar om riksdagens historia fore 1609 och stöder
sig hufvudsakligen på Steyerns och Wingqvists bekanta arbeten. Då
riksdagarna 1609 och 1610, såsom förf. själf säger, icke utgöra några
»hufvudpunkter i riksdagens utvecklingsserie», hade det kanske icke
varit behöfligt att göra en 8å pass utförlig framställning af den
föregående utvecklingen. Förf. gifver sedan en allmän karakteristik af
de båda riksdagarna och börjar så den detaljerade skildringen.
Närmaste anledningen till att Karl IX sammankallade riksdagen
1609 var den bekymmersamma ställningen till utlandet, i
synnerhet Polen. Han ville rådfråga ständerna angående legationer
till främmande makter och begära ny krigshjälp. Ständerna tillstyrkte,
att legationer enligt konungens förslag skulle aflardas till Frankrike,
England, Pfalz, Hessen och Holland, men ansågo, att man också
skulle vända sig till konungen af Danmark, hvilket förslag dock icke
behagade Karl IX. Med afseende på krigshjälpeu rättade sig
ständerna i hufvudsak efter konungens fordringar (fortsättning å
månadshjälpen, vidare hjonelagspenningar och kostgärd i naturapersedlar
m. in.); de sökte i det längsta bestämma en viss tid för bevillningen
utgörande (två eller ett år), men i riksdagsbeslutet fins därom intet
förbehåll. — Två andra ärenden behandlades äfven på riksdagen 1609,
nämligen frågan om lagrevisionen och privilegiefrågan. En del (två
balkar) af det under konungens auspicier utarbetade lagförslaget
upplästes for ständerna, men synes icke hafva mottagits med bifall.
Arbetet på en revision af lagen, for hvilket Karl IX mycket intresserat
sig och hvars vigt han till fullo uppskattade, afstannade sedan
alldeles. — I sin första proposition anmodade konungen ständerna att
gifva tillkänna, hvilka privilegier, »som hvart stånd för sig begärer».
Saken behandlades mycket knapphändigt; det var naturligtvis närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
