Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
öfvers1gtkr och granskningar
han grundat sin forskning på ett genoingående studium af
riksregistra-turet, hvilket han, enligt egen uppgift, endast for år 1718 och eljes
i enstaka fall begagnat.
Ett sådant studium skulle medfört flere fördelar. Först och främst
gifver ju riksregistraturet, där de spridda dragen af styrelsens
verksamhet samla sig liksom i en brännpunkt, alltid den säkraste
ledtråden, då man vill lära känna landets inre förhållanden vid en viss
tidpunkt. Det är en af den Geijerska skolans epokgörande förtjenster
om vår historiska forskning att hafva strängt genomfört en sådan metod
och den torde ej snart blifva föråldrad, liådsprotokollen, som förf.
för den förra delen af Karl XII:s regering anlitat, gifva väl i många
afseenden en dramatisk bakgrund åt det hela; men den, som något
lärt känna rådsprotokollen från ifrågavarande tid, vet nogsamt, att
många vigtiga saker äro där i tysthet förbigångna, liksom att å andra
sidan långa öfverläggningar ofta förekommit, som ej ledt till något
resultat. Endast genom registraturet får man en samlad öfverblick
af hvad som verkligen utförts; där återspegla sig i mer eller mindre
klara drag tidens märkligare händelser, de nämligen, som varit nog
betydande att föranleda ett regeringsbeslut. Genom att lägga
registraturet till grund för sina undersökningar skulle förf. också kunnat
utfylla många af luckorna i sitt material, enär innehållet af skrifvelser,
som ingått till Rådet, men nu äro förlorade, vanligen finnes reciteradt
i svarsskrifvelsen. Studiet af registraturet är besvärligt nog, det är
sant; men förf. har tillräckligt visat, att han ej skyr forskarens möda
för att nå ett önskadt resultat. Ett sådant grundläggande studium
skulle också ej blott gifvit åt hela arbetet ökad faBthet utan äfven i
många fall visat sig vara rent af tidsbesparande, då i registraturet
återfinnas regeringssystemets ledande grundsatser, medan
landshöfdin-garnas berättelser visa, huru dessa varierats i tillämpningen.
En annan anmärkning, angående afhandlingen s. k. »tryckta
källor», kunna vi ej förbigå. Det väcker någon förvåning, att bland
källorua till en lärd afhandling finna upptagna så pass okritiska eller
i så löst samband med ämnet stående arbeten som Palmblad: Läsning
för bildning och nöje, Beskow: Minnesbilder öfver Karl XII och
Görtz, Svedberg: Gudelige dödstankar, Bergström: Svenska bilder
ra. fl. Detta kan endast förklaras däraf, att författaren skattat åt
det moderna bruket att i början af en bok uppräkna alla de arbeten,
han i boken på något ställe citerat. Men då borde han ock ha
kallat dessa arbeten vid deras rätta namn och ej, något vilseledande,
ha rubricerat dem såsom »källor».
Den öfverväldigande mängd af intressanta och ämnet från olika
håll belysande sakuppgifter förf. i sina källor återfunnit har
synbarligen vållat honom åtskilligt bryderi vid materialets auordning. I
fråga om stoffet har det varit »embarras de richesse», och förf. har
ogärna velat utelemna någon upplysning, som synts honom i ett eller
annat afseende förtjent af uppmärksamhet. Därföre har det ej kunnat
undvikas, att öfverskådligheten kommit att lida på rikhaltighetens
bekostnad. Att samordna sådana ämnen som »Jordbrukets tillstånd»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
