Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXELSON, SVERIGES TILLSTÅND ri KARL XI1:S TID 31
–-,–-
(Kap. 1), »Pesten» (Kup. 2) och »Statshushållningen» (Kap. 3) för
att sedan koniina till »Handel och sjöfart etc.» (Kap. 4),
»Uuder-såtarnes skatteförm&ga» (Kap. 5), »Rekryteringar och värfningar» (Kap.
6) samt sluta med »Folkmängden» (Kap. 7), är en ordning eller —
rättare sagdt — oordning, som hvarken ur vetenskaplig eller praktisk
synpunkt torde låta sig försvaras. Den särskiljer hvad som naturligen
hör tillsammans, föranleder onödiga upprepningar samt torde endast
kunna förklaras som en följd af de ogynBainma yttre omständigheter,
hvarunder förf., såsom förordet upplyser, har arbetat. Under sådana
förhållandeu, då förf. ej från början kunnat skaffa sig en klar
öfverblick af sitt vidlyftiga inateriul, hade det otvifvelaktigt varit lämpligare
och för honom sjelf mera tillfredsställande, om han begränsat sig till
att redogöra för en viss sida af ämnet, t. ex. näringarnas tillstånd
och krigets återverkan därpå, samt uttömt denna uppgift än att, så
som skett, något diffust och till följd däraf ofullständigt utbreda sig
öfver ett allt för stort område. Följden har blifvit, att hans arbete
liknar mera en historisk-stutistisk materialsamling än en afhandling,
sammanfattande resultaten af den gjorda undersökningen; det gör —
såsom hau sjelf träffande anmärkt — mera intrycket af »ett brokigt
och fragmentariskt mosaikarbete» än af ett afslutadt helt.
Till båtnad för af handlingens reda och öfverskådlighet skulle
utan tvifvel äfven ha ländt, om förf. mera än som skett sofrat stoffet
och hänvisat till bilagor eller tabeller en stor del af det bevismaterial,
som nu tynger texten. De vigtigaste, för landets inre förhållanden
mest karaktäristiska brefven torde det varit bättre bifoga in extenso i
slutet af boken än citera bitvis på mångfaldiga ställen, och åtskilliga
uppgifter, t. ex. angående riksstatens tillgångar och brist under de
olika åren, hade man haft vida mera uppbyggelse af, om de samlats
i tabellarisk form, hvarvid de ojämnheter i uttryckssätt och de luckor
materialet företer kunnat behandlas i en uumärkniugskolumn.
Därjämte hade vid en mera genetisk anordning af innehåll och citat
noternas uu nog stora antal kunnat väsentligen inskränkas utan att
något af den vetenskapliga beviskraften behöft gå förlorad. Genom
en dylik uppställning skulle arbetet, utan att dess volym ökats, vunnit
högst betydligt i lätthandterlighet och kunnat tränga fram till ett
publikum, som nu af deu kärfva och osiktade form, hvari förf. gifver
oss sina rön, torde afskräckas. Äfvenledes skulle språket i
afhandlingen, i allmänhet något torrt och trivialt, men då och då i bilderna
tangerande det pompösa och smaklösa (jfr t. ex. sid. 369), vunnit
på en jämnare och omsorgsfullare behandling.
Dessa »pia desideria» med afseende å hvad i afhandlingen saknas
eller lämpligen skulle kunnat vara annorlunda ha vi ansett oss böra
framställa till förf:s begrundande, därest han — såsom det är att
förmoda — skulle känna sig manad att lemna ytterligare »Bidrag» till
undersökningen af ett fält, där han redan gjort sig väl hemmastadd,
men där ännu många tegar ligga obrutna. Det svårhandterliga och
vidtomfattande i den uppgift förf. förelagt sig kunde ursäktat vida
större ofullkomligheter än som vidlåda haus verk. Om det kinkiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
