Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ÖFVKRS1GTKB OCH GRANSKNINGAR
och tålamodsprövande i de förberedande undersökningar han måst
göra, kan endast den hikla sig en rätt föreställning, som sjelf något
sysslat med dylikt, och det måste erkännas, att den ihärdighet och
den forskareflit, hvarmed förf. under åratal af studier fullföljt sitt ofta
af andra göromål afbrutna arbete till slut, länder honom till all heder.
Att ha uttömt det storvulna ämnet har förf. — såsom redan
titelbladet angifver — aldrig gjort anspråk på.
Låtom oss emellertid här i en öfverblick samla de vigtigaste
fakta förf. vid sina undersökningar på skilda områden framdragit!
Därvid kunua vi likväl ej besluta oss för att följa hans ledning i
afseende å framställningens ordning; ty den distinktion han vid
redogörelsen enligt egen uppgift (sid. 3) velat lägga till grand, nämligen
att först tala om de foreteefser under denna olyckornas tid, »som ej
stått i mensklig makt att förekomma», och sedan om sådana, som
varit följder af kriget, anse vi oorganisk och omöjlig att upprätthålla.
Detta visar sig bäst vid förf:s ansträngningar att skilja de båda
kategorierna åt; krigets återverkningar spela honom det sprattet att träda
fram öfver allt, äfven där de enligt planen för tillfallet ej skulle ha
rätt att visa sig. I korthet alltså sammanfatta vi här det väsentligaste
af hvad förf. gifver oss i afseende å beskaffenheten af Sveriges
statshushållning och förvaltning, dess näringar och befolkningsförhållanden
under ifrågavarande tid.
Att stadera det svenska statsverkets ställning sådan denna
utvecklade sig under Karl XII:s regering, är att lära känna den tragiska
historien om, huru ett blomstrande tillstånd hastigt öfvergår i förfall
och steg för steg närmar sig förtviflan» brant.
Sällan ha, som bekant, vårt lands finanser befunnit sig i ett mer
tillfredsställande skick än då Karl XII tog riket i arf efter sin fader,
den store »rikshushållaren». Statens inkomster öfverstego under Karl
XI:s senare år utgifterna; af den under föregående krigstider åsamkade
statsskulden voro 3/’4 betalta och statsverket egde en behållning af
30 tun. guld.1 Men hur snart ändrades ej detta! I riksstaten för
år 1697 beräknades väl ännu en behållning; redan detta år måste
man dock i anledning af den svåra missväxten angripa besparingarna
och en god tid före det stora nordiska krigets utbrott 1700 var, i
följd af den unge konungens slösaktiga hofhållning och stora
frikostighet gent emot sin omgifning, Karl XI:» med så mycken möda
samlade skatt alldeles förbrukad eller — såsom förf. mera poetiskt
än logiskt (sid. 109) uttrycker saken — den hade »smält bort
liksom snön för vårsolen».
Riksstaten för år 1699, som hade namn om sig att vara den
drygaste i fredliga tider och i ordinarie statsmedel belöpte sig på
1 För att underlätta jämförelser iiro alla större värdeuppgifter i det föl’
jande reducerade till "tunna guld» (— 100,000 dal. s. m.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
