Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
axelson, sveriges tillstånd på kari, xii:8 tid
37
ningens (162/, %) erläggande af alla redbara kapital, hvilket dock
efter katastrofen vid Fredrikshald aldrig kom till verkställighet.
Utom dessa allmänna, hela riket drabbande pålagor förekommo
efter 1709 nästan årligen lokala, ett eller flere län omfattande
»innga-sinsgärder». Slutligen visste ock regeringen under den ständigt stegrade
penningeförlägenheten att skapa nya, utomordentliga inkomstkällor.
Af dessa voro utan tvifvel de, som till krig6behofvens fyllande
bereddes genom innehållande af en större eller mindre del af
ämbetsmännens löner, geuom lån mot pant eller utan sådan, genom
angripande i stor skala af medel, som i ordinarie staten voro anslagna
till andra, för ögonblicket mindre trängande behof, och på de sista
åren genom utsläppande af de bekanta myntsedlarne och mynttecknen,
de mest gifvande. Mindre betydande bidrag vunnos genoin
bortpant-ning af skatterättigheter, hvilket dock endast under de första åren
förekom, genom utarrendering af tullar, genom subsidier, som denna
tid likväl endast i enstaka fall erhöllos, genom frivilliga gåfvor, genom
förpantniug af kronjuveler och myntning af gamla kanoner (de s. k,
»troféerna») in. fl. mer eller mindre ovanliga utvägar, hvartill nöden
dref. Åtskilligt vore väl att aumärka och tillägga röraude de
upplysningar förf. i detta afseende samlat, men det redap starkt anlitade
utrymmet nödgar oss att stanna vid en hänvisning till hans
framställning (sid. 169—224). Vi anteckna endast, att man vid läsningen
häraf lifligt förspörjer, huru med Östersjöländernas förlust 1710,
hvarvid Sverige på ett hopplöst sätt gick miste om en af de bästa
källorna för sina ordinarie inkomster och sin tillförsel — med Fabian
Wredes disgracierande och tillbakaträdaude i slutet af 1711, han, som
dittills såsom chef både för statskontoret och kammarkollegium på
sina erfarna skuldror iner än någon annan uppburit statsverkets börda,
— med statskontorets tillsidaskjutaude för midt under krigsbullret
tillskapade nya ämbetsverk — med konungens allmer godtyckliga
ingripande i förvaltningens gång samt slutligen med Görtz’ samvetslösa
tvångsåtgärder den inre oredan steg för steg tillväxte och det
ekonomiska förderfvet ryckte allt närmare in på lifvet.
Vid sidan af de betungande ordinarie och extra ordinarie
skatterna plågades undersåtarna och framför allt allmogen äfven af andra
närslägtade, likaledes af kriget vållade besvär, angående hvilka förf.,
utöfver hvad redan genom Wijkandcrs, Oscar Fredriks, Mankells m.
fl. arbeten redan är kändt, meddelar åtskilliga upplysande fakta.
Först och främst drabbade skyldigheten att rekrytera den indelta
armén vid uppstånden vakans, allt efter afgången vid de olika
regementena, mycket ojämnt och blef ofta högst tryckande. Kostnaden
för att uppsätta en ryttare med full mundering beräknades till 200
dal. s. m. och för en knekt till 100 dal. s. m., betydliga summor
för rust- och rothållare i dessa tider. Härtill kom, att legan vid
karls anskaffande, allt efter som bristen på krigsdugligt manskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
