Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ökversigter och granskningar
ej lätt tillgängliga för allmänheten, och det utdrag, som Geijer
meddelat af det samma, är också hemtadt ur eu fransysk öfversättning i
Büschings Magazin, hvilken äfven synes hafva varit begagnad af
Fryxell. På grund såväl häraf som af denna handlings verklign
politiska betydelse synes det hafva varit lämpligt, om utgifvaren
meddelat den samma hlatid bilagorna, där den minst lika väl torde
for-svarat sin plats som drottningens svar på Tessins lyckönskan till
hennes regentskap, hälst äfven detta tal — att döiua af adelns beslut
— bör finnas särskildt tryckt. I sammanhang härmed må anmärkas,
att det af innehållsförteckningen till 9:de delen ser ut, som om den
ifrågavarande lyckönskningen skulle framförts nf Didron och ej af
Tessin. För öfrigt vill det förefalla anmälaren, som ora utgifvaren
äfven vid andra tillfällen stundom varit nog sparsam med afseende
på bilagor. Så t. ex. synes Spens’ memorial af den 3 juni 1738
om ofördröjligt besättande af lediga riksrådsplataer och andra lediga
ämbeten, samt Sparrskölds och Reenstjernas häraf framkallade
memorial af den 5 juni hafva förtjänat att in extenso tryckas, åtminstone
den sistnämdes, som endast ofullständigt refereras i protokollen. Spens*
memorial, hvarmed meningen var, att Hattarne genom öfverraskning
skulle genast bemäktiga sig de lediga ämbetena, framkallade nämligen
den första allvarsamma sammandrabbningen på riddarhuset mellan
partierna, hvarvid det, enligt uppgift i Nolckens berättelse om rikets
tillstånd 1719 till 1742 (i denna årgång af Hist. Tidskr.), skall hafva
gått så hett till, att en af de ifrigaste Mössorna, öfverste Didron vid
Dalregementet, och Björnberg »drogo värjorna på hvarandra1.
Hufvudsyftet med Spens memorial omintetgjordes, då borgare och bönder
beslöto, att riksrådsvalen tillsvidare kunde anstå, men frågan om de
öfriga tjänsterna hänsköts till sekreta deputationen och
justitiedeputa-tionen, som med anledning däraf föreslogo, att för framtiden med
ämbetsutnämningar i kabinettet ej borde dröjas mer än en månad
efter förslagets insändande, och med ämbetsutnämningar i rådet ej
mer än 6 veckor, sedan tjänsten blifvit ledig, samt att alla lediga
ämbeten borde vara besatta fore riksdags öppnande. När detta
betänkande föredrogs (den 11 aug. 1738), föranledde det en ganska
intressant konstitutionell debatt om den vigtiga frågan, huruvida
regeringsformen kunde ändras utan konungens bifall. Didron påstod
nämligen, att förslaget innebar en dylik ändring till konungamaktens
förfång, förklarade, att regeringsformen vore eu öfverenskommelse
mellan två kontrahenter och yrkade därför, att inan borde inhämta
konungens utlåtande, huruvida han funne förslaget slända till
regeringsformens förbättring». Att konungen under frihetstiden ej tillerkänts
veto med afseende på grundlagsförändringar, torde i själfva verket ej
varit så orimligt, som det kan förefalla vår tid ined dess
uppfattning af grundlagames föränderlighet, ty frihetstidens grundlagsstiftare
synas egentligen ej tänkt sig, att grundlagar kunde förändras; i
1720 års regeringsform förklarades den sora en förrädare, hvilken
uppenbarligen eller hemligeu förehade något till denna lags
förändrande, och när omedelbart därefter ständerna tillerkännas rätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
