Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sveriges r1dderskaps och adels riksdagsprotokoll
99
uttyda eller förbättra den samma, afsågs därför tydligen härmed blott
förbättrande tillägg till grundlagsstadgaudena, ej deras upphäfvande.
MÅnga exempel på denna uppfattning skulle också kunna unföras
från tiden efter regeringsformens antagande åtminstone fore 1766, då
bestämda former för grundlagsförändringar stadgades; bl. a. förekom
ett sådant fall vid denna riksdag, nämligen då ett forslag om
inrättande af en särskild, från rådet skild högsta domstol utan vidare
förkastades, såsom det vill synas blott på den grund att det ej lät
sig förenas med regeringsformens hittills gällande stadganden (del X
s. 216). Meningen med Didrons anförda yttrande, liksom med ett
i summa syfte af Lilliestjerna (del IX s. 330) svnes därför hafva varit,
att ständerna väl egde rätt att ensamma göra tillägg till regeringsformen,
om därmed blott deras egen »frihets försvar och sällhets förkofran»
afsågs, men däremot icke, oin genom sådana tillägg själfva
regeringssättets grundvalar förrycktes, och till dessa hörde naturligtvis
ständernas och konungens ömsesidiga maktställning. A andra sidan
åberopades konung Fredriks löfte i 1720 års försäkran att »alldeles vura
nöjd med hvad rikets ständer dä eller framdeles kunde stadga eller
förordnar, men de framstälda inväudningarue synas dock hafva gjort
intryck, ty den första och andra här ofvan anförda punkterna af
de-putntionerun8 förslag — om en allmän skyldighet för konungen att
verkställa utnämningen inom en viss tid — förkastades, och det
beslöts endast, att de tjäuster, soin omedelbart före en riksdag voro
lediga, skulle tillsättas fore riksdagens öppnande, och att de, som
blefvo det under pågående riksdag, sknlle tillsättas inom en tid af
fyra veckor efter förslagets upprättande. Däremot ålades vederbörande
ämbetsverk att inom viss tid vara färdiga med förslagen, och om
riksrådsvat bestämdes att de för framtiden skulle ske vid riksdagarnas
början. Dessa stadganden vunno också de öfriga ståndens bifall och
blefvo sålunda lag. Som mun finner, korrigeras sålunda den
framställning, som Fryxell, D. 34, s. 119, lemnar af denna sak, i
väsentlig mån af de offentliggjorda protokollen.
Vi hafva åtskilliga gånger haft anledning att nämna Didron och
Lilliestjerna, och de voro också vid denna riksdag Mössornas förnämsta
talare. Desse mäns politiska bana är uf ganska stort intresse med
afseende på tidens partibildningar. Hattpartiet anses ined skäl såsom
en aflägg af det Holsteinska partiet, med hvilket det hade oviljan
mot Horn och den äfventyrliga utrikespolitiken gemensamma, och man
finner också i allmänhet de gamla Holsteinarne nu i Hattpartiets led
och deras motståndare i Mössornas. Det sistnämda passar in på
Didron, hvilken vid 1726 — 7 års riksdag var en af de ifrigaste
kära-parue för den hanoveranska alliansen, men det holsteinska partiet hade
också varit ett ryssvänligt parti, och därför låter det tänka sig, att
åtskilliga dess medlemmar nu kunde sluta sig till Mössorna, hvilka
ju ville bibehålla vänskapen ined grannen i öster. Huruvida detta
motiv varit bestämmande för Lilliestjerna, må lemnas därhän; ett
faktum är, att han, som vid 1726—7 års riksdag kämpat i första
ledet mot Horns politik och därvid bland annat råkat i en ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
