Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I04 ÖfVeRsIGTER OCH GRANSKNINGAR
ett förbund, afslutet mellan Sverige och Sjömakterna i April 1704,
ett förbund, hvarom den lärda verlden hittills sväfvat i okunnighet —
på den grund, att det aldrig existerat Äfvenledes hade det varit
önskligt, att förf., såsom ju med ganska ringa möda kunnat ske,
fullföljt sin studie fram till år 1709; mau hade då haft en samlad
öfverblick af Danmarks mot Sverige riktade planer allt från freden i
Traventhal och fram till det förnyade fredsbrottet efter Poltava. Låt
vara, att dessa planer, som under uämda skede spelade en ledande
roll inom den danska politiken, voro som starkast, medan Karl XII
låg ined sin här i Polen och Sachsen, de fortlefde dock i hemlighet
äfven efter 1707. Dessutom förefaller begränsningen af Danmarks
politik genom Karl XII:s polska krig, hvilket för öfrigt hvarken
började 1700 eller slutade 1707, något oorganisk.
Förf., som eger eu ledig framställning, har emellertid visat, huru
den danska diplomatien under de år, som följde näst på freden i
Traventhal, oaflåtligt sträfvade att med Sveriges fiender och vedersakare
åstadkomma en sammanslutning för att hejda de svenska vapnens
framgång i Polen. An var det August II, än tsareu, än och icke minst
konungen af Preussen och Sjömakterna, än flera af dessa magter
samtidigt, som uppsöktes med ofta nog vidt gåeude anbud till en
dylik »concert». Hvar gång saken närmade sig en uppgörelse,
hämmades likväl ansträngningarna däraf, att Danmark, liksom Preussen
och äfven Sachsen, stält en betydlig del af sina stridskrafter i
Sjömakternas sold uuder den stora kampeu mot Ludvig XIV; och den
danske konungen måste — såsom Droysen för Preussens del träffande
anmärkt — bittert erfara det fåfänga i försöket att i vester föra krig
utan politik, medan han i öster dref politik utan armé. Stundom
var det ock den ånyo framblänkande segerglansen af Karl XII:s vapen
eller den i ett olägligt ögonblick förnyade vänskapsförbindelsen mellan
Sverige och Danmarks sökta bundsförvandter, Preussen och
Sjömakterna, som bidrog att omintetgöra framgången af den
dubbelhöfdade danska politiken,1 hvilken, officielt bevarande skenet af ett godt
förhållande till Sverige, i hemlighet på allt sätt och vis sökte komma
detsamma till lifs. Danmarks lijelpsändning till Sachsen år 1700,
som af August II tämligen kyligt emottogs, blef sålunda det enda
verksamma uttrycket af dess svenskfiendtliga sträfvanden under dessa
år; alla dess öfriga försök att medelbart eller omedelbart stärka vira
fienders parti stannade vid mer eller mindre häftiga ansatser, som
föllo till föga inför omständigheternas bjudande makt.
1 Mellan Sverige och Sjömakterna har, enligt urkunderna i vårt riksarkiv,
intet förbund blifvit ingånget i april månad 1704. men väl fiunes ett sådant sf den
5 18 Aug. 1703. Frågan om nyssnämda förbunds afslutande och karaktär är
redan inom den historiska literaturen utredd (jfr /litt. Bibi. 1880, s. 148 och
F. F. Cablson: Sv. hist. under kon. af Pfalz, hus VII, s. 237). Förbundet
ratificerades af England den 30 sept. 1703 och af Generalstaterna, hos hvilka
allting gick långsammare, först den 7 mars 1704. Uppenbarligen har den i detta
afseende mindre vul underrättade danske gesandten — och efter honom förf. —
då ban fått kännedom om den senare ratifikationen, däraf gjort ett »förbund af
april 1704» och mindre korrekt återgifvit innehållet af det verkliga förbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
