Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVERIGES HISTORIA UNDER KARL XII 103
Vid sidan om skildringen af den stora »concertplanens»
förolyckande, hvilken som en röd tråd genomlöper hela framställningen
och särskildt under åren 1703 och 1704, då Danzig hotades och
vigtiga bandels- och inuktintressen stodo på spel i Ostpreussen, är af
betydelse, har förf. äfven egnat tillbörlig uppmärksamhet åt det gamla
tvisteämnet mellan svenska och danska konungahusen, ställningen i
Holstein. Denna blef tvänne gånger under ifrågavarande tid ganska
kritisk, först då frågan om förmynderskapet 1702 efter hertig
Fredrik IV:s fall vid Klissow skulle afgöras och sedan då stiftet
Lübeck-Eutin 1705 efter furstbiskopen Adolf Fredriks död skulle bortgifvas.
Den senare frågan hotade, genom Danmarks något hetsiga uppträdande
till förmån för prins Karl och den här för första gången i
förhandling med Sverige framträdande Görtz’ intriger, att blifva vidtutseende,
inen löstes före Karl XII:s aftåg ur Sachsen genom en
öfverenskommelse mellau Sverige och kejsaren, hvarvid Holstein-Gottorp, liksom
så många gånger tillförene, fick erfara fördelen af slägtförbindelsen
med det mäktiga svenska konungahuset.
Af intresse är ock, hvad förf. meddelar angående Danmarks
benägenhet att gynna tsarens Östersjöplaner. Efter Nyens intagaude af
ryssarna 1703 sökte man från dansk sida, dels af afundsjuka mot
Sverige och dels i och för egua merkantila intressen, på allt sätt
främja Peters försök att draga handeln på Ostersjö-provinserna från
den gamla leden Riga—Stockholm, in på en ny, Nven—Köpenhamn.
Detta Danmarks haudlingssätt bidrager uti sin mån att förklara
Karl XII:s ifver att först genom en till Ingermanländska farvattnet
afsänd eskader söka spärra och i en senure tid genom gynnande af
kaperierna rent af omöjliggöra handeln på de af ryssarne inkräktade
orterna.
Herr Enghoff har stält sig en uppgift, som i mycket är
beslägtad ined den Axelson i sitt ofvan nämda verk behandlat. Enghoffs
arbete har dock varit väsentligen lättare än dennes; ty dels har han
i Loenbom och Cronholm haft föregångare, som i flera afseenden
brutit väg, delB har ock hans mål både till tid och rum varit vida
strängare begränsadt. Det har här ej gält att framhålla allmänna
drag af förvaltningen under Karl XIl:s regering i dess helhet utan
endast att visa, huru systemet tedde sig i en viss landsända och vid
en viss tidpunkt, nämligen i Skåne under den tid af 3 ’/2 år, dä
den populäre kurolinen Magnus Stenbock var provinsens guvernör.
Förf:s förnämsta källa har helt naturligt utgjorts af det på
universitetsbiblioteket i Lund förvarade skånskn guvernementsarkivet. Vid sidan
häraf har förf. emellertid äfven begagnat Stenbocks skrifvelser till
Rådet och Defensionskommissionen, hvilka finuas i riksarkivet,
äfvensom staterna i statskontorets arkiv. Stoffet är särdeles
omsorgsfullt sofradt och öfverskådligt anordnadt, stilen jämn och flytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
