Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VÄSTERBOTTENS ÄLDRE KULTURHISTORIA 33
norrländska skogarne hade man då ännu icke.
Sågverksanläggningar förekomma först på 1750-talet l.
Såsom belysande i afseende på de svårigheter, under hvilka
handelsutbytet denna tid egde rum, må anföras, hurusom
borgerskapet i Luleå år 1639 klagade öfver att de 2:ne gånger måste
tulla för sin egen »afvel», strömming och annan fisk, som uti
skärgården saltades, »först här i staden och andra gången i
Stockholm, hvilket sker icke allenast med gods som vi själfve
afla, utan ock med det vi utur Lappmarken föra, det oss fattige
undersåtare tungt faller och till fattigdom tränger».
Ännu ett exempel på det tryck, tullagstiftningen lade på
handel och vandel, må här anföras ur en klagoskrifvelse dat.
Bygdeå d. 3 febr. 1641: »E. K. M. vi underdånligen och
klag-ligen låte förnimma, att när någon bonde här i landet vill resa
med sin afvel till någon annan sjöstad, måste han först tulla
för sitt gods uti den stad, socknen är underprivilegierad, och
andra gången, där han det säljer; sedan tredje gången, när han
hemkommer och iutet till staden förer, utan på sina hemman,
blifver honom likväl af sitt medförda gods tull taget».
För att gifva staden Luleå fördelen af närhet till hafvet
flyttades densamma i dec. 1648 till kusten, men någon lifaktighet
i handeln vax naturligen icke att tänka på. Under de första
åren af stadens nya tillvaro utskeppades knappast 4 skeppslaster
årligen och »mest varor, som intet gälla, ty här vankas föga lax
och gäddor och så godt som ingen tran», säger stadens
borgmästare i en skrifvelse till K. M. af år 1655 *.
Staden begärde år 1660 rätt att segla med trävirke till
städer vid Östersjön och däremot hämta salt och spanmål. K. M;ts
svar är af d. IT dec. samma år och lyder sålunda:
»Ändock de norrländska städernas seglation för vissa skäl
och orsaker är vorden bunden vid Stockholm, likväl hafver K.
M. af särdeles kongl, bevåg resolverat, att borgerskapet i Luleå
1 Den med de västerbottniska förhållandena förtrogne matematikern och
köpmannen Anders Hellant skrifver härom till öfversten J. M. Klinckowström d.
20 juni 1752: »Det är för eländigt att ingen såg med flere blad är inrättad i
hela landet utom några enbladiga. Eu enda god såg med flera blad borde
inrättas det närmaste som. möjligt är utloppet af hvar hofvudflod ooh ej flere, då
skogen knnde räcka in secula secnlornm>.
2 I samma skrifvelse framhålles ock, hnrusom det för borgerskapet vore
omöjligt, att komma till något välstånd till följd af de många inskränkningarna
i handeln med allmogen och det bland densamma rådande armodet, hvadan de
fleste alf stadens borgerskap voro utfattiga. Endast de, »om innehaft arrenden af
kronan, kunde ännu drifva en timlig handel.
Uiit. Tidskrift 1890. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
