Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
E. W. B.
plats, som den nu innehar, de andra ville att den skulle
förläggas till Seskarö och inlämnade derför till d:r Olof Bureus en
skrifvelse dat. Kalix d. 2 jan. 1620, hvari de framlägga skälen
för sin åsigt.
l:o. Om staden blefve anlagd på Svensarö, skulle stadens och
de främmandes skutor på strömmen och for öfrigt bullret från staden
föranleda aftagande af kronans och böndernas laxfiske;
2:o. På Svensarö och i dess omnejd funnes intet timmer eller
vedskog; en timmerstock kostade nu där 5 à 6 öre och ett lass ved
lika mycket, men på Seskarö skulle man för en ringa penuing kunna
anskaffa virke och vedbrand;
3:o. Isgången och den strida floden om våren hindrade att på
Svensarö uppsätta hus och bodar i vattnets närhet; skutor skulle ej
heller kunna ligga där i vinterkvarter; icke blott uppsatta bodar, utan
ock, såsom några år förut timat, själfva Torneå kyrka1 hade af floden
ryckts med, hvadan inga sjöbodar eller sjöbryggor kunde därstädes
anläggas;
4:o. Seglationen från Hinsekari upp till Svensarö vore mycket
farlig till följd af det grunda vattnet och de många lönngrunden,
hvarför någon skuta med full last icke kunde gå dit upp;
5:o. Laxfisket vid Svensarö vore uteslutande kronans, men vid
Seskarö funnes tämligen godt fiske, särskildt, strömmings-, löj- och
laxfiske till gemene mans bästa;
6:0. Vid Svensarö vore så långgrundt, att man hvarken med
skuta eller båt kunde anlöpa stranden;
7:o. Alfven fröse till vid Svensarö vid Michaelitid, men vid
Seskarö kunde man vid Andreae tid och ännu fjorton dagar senare
komma öfver till land.
Dessa nyanlagda städer voro emellertid icke i förstone
allmogen till synnerlig hugnad. Bland dess besvärspunkter till rådet
år 1634 var den första: »Att vi kunna blifva af med de nya
städer, som här äro förordnade, hvilka äro oss fattiga allmoge
till största tunga och utsugande och komma till ingen nytta–
och förr än dessa nya städer begyntes, voro vi tämligen väl
be-hållne, men nu icke långt till blifver en stor del öde».
Det system, regeringen i ekonomiskt hänseende följde, var
ock synnerligen hindersamt för dessa städers uppkomst, hvilka
för sin handelsrörelse egentligen blott voro hänvisade till de
närmast kringliggande socknarna och angränsande lappmarker2.
Någon egentlig aning om den rikedom, Bom låg förvarad i de
1 År 1616, då Öfver-Torneå kyrka med allt jnnanrede följde med floden.
2 De särskilda socknarna och lappmarkerna voro nämligen såsom begränsade
handelsområden tilldelade de särskilda städerna, hvilken bestämmelse förBt år
1779 upphäfdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
