Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
H. WIESELGREN
Först synes man ha tänkt på Laurentius Petri. Flera
exemplar finnas med påteckning från tidigare hälften af 1700-talet
att Laurentius Petri är författaren. I själfva Antikvitets-Archivet»
katalog, upprättad af C. R. Berch, finnas tre exemplar af
ärkebiskop Lars’ krönika om k. Gustaf I. De tillhöra nu kongl,
biblioteket, som jämväl har ett exemplar med påteckning, att
det är egenhändigt skrifvet af ärkebiskop Lars! 1750 insände
Visby konsistorium till kanslikollegium en dyrbar handskrift,
nämligen — Olai Petri krönika om Gustaf I. Drottning Ulrika
Eleonora hade flitigt läst grefve Per Brahes krönika om samme
konung, af hvilken äfven Riksarkivet ägde exemplar. Och
Rasmus Ludvigssons krönika kändes i många exemplar, några kallades
Peder Svarts krönika; dessa namn voro dock sällan åtecknade
något exemplar, aldrig med gammal handstil.
Olof Celsius’ broder, rikshistoriografen Magnus von Celse,
beslöt kritiskt undersöka och bestämma dessa olika krönikor,
från början utan undantag anonyma, nu försedda med så
skiftande författarenamn. Undersökningen offentliggjordes 1768 af
Gjörwell i »K. Bibliotekets Handlingar». Att 01. Petri eller
biskop Botvid skrifvit någon krönika om kung Gustaf anser Celse
alldeles obevisadt och föga troligt, uppgiften om Laur. Petri som
författare till en dylik bestrider han äfven, men för öfrigt
indelar han de befintliga krönikorna i följande slag: Peder Svarts,
som slntar med året 1533; Rasmus Ludvigssons, som i sin
krönika införlifvat en berättelse om Dacke-fejden, 1538—43, af
Sven Larsson, borgmästare i Vadstena, enligt uppgift af
Wide-kiudi; Rasmus Carlssons, »sekreterare i gamla Cancelliet under
k. Gustaf och dess söner» (en titel, som af tillgängliga uppgifter
i riksarkivet ingalunda vinner bekräftelse); Sven Elafssons —
aldrig anonym, aldrig sammanblandad med de anonyma och
endast berörande k. Gustafs fyra sista lefnadsår; en fortfarande
anonym i Skoklosters bibliotek1 samt Per Brahes bearbetning af
Rasmus Ludvigssons. Om alla dessa krönikor anmärker Celse, »at
hvarje ny författare betjent sig af sin föregångares arbete och
däraf ord ifrån ord mycket afskrifvit. Särskilda afskrifvare torde
ock, som troligit synes, ibland hafva nytjat en omständeligare
början af -den ena krönikan att sätta framför en annan, eller
ock att ur den ena eller andra tillägga och förbättra, hvad dem
1 Det anförda slntet är — Per Brahes. Men > orediga*, hvaröfver Celse
spekulerar, står dar icke om k. Gustafs regemente, utan oroliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
