Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÖNIKORNA OM GUSTAF VASA
47
godt syntes.» Detta får naturligtvis icke gälla om Sven
Elafs-sons minnesanteckningar, ehuru det yttras om alla. Och högst
märkligt är det, att trots dessa åsigter, Celse ändå på grund af
olika beygnnelser och slut gör fyra särskilda krönikor, af hvilka
endast en kallas bearbetning från en annan, Per Brahes af
Rasmus Ludvigssons.
Härmed var nu saken klar. Efter de i Celses uppsats
anförda begynnelse- och slutord igenkändes krönikan och försågs
med författarenamn. Rasmus Carlsson fick de flesta exemplaren,
därnäst Rasmus Ludvigsson. Svart fick icke många. E. M.
Fant utgaf 1782 en disputation »de historicis R. Gustavi primi.»
Han framhåller Peder Svart som den förste, Rasmus Ludvigsson
såsom den där användt Svarta flit för sina ändamål och Rasmus
Carlsson som förkortare af den Ludvigsson-Svartska krönikan.
Han anför begynnelserna af de tre slagen utförligare än Celse
och öfvergår därpå till Brahe, som, säger Fant, ej skytt mödan
att afskrifva Rasmus Ludvigssons krönika och därvid förökat
den med många och viktiga tillägg. Ur dessa anför han
den sedan ofta omtryckta förträffliga skildringen af k. Gustafs
person.
Warmholtz, i Bibliotheca historie» Sveogothica, hvars del
om k. Gustaf trycktes 1791, slöt sig till föregångarne. Geijer,
i en disputation 1821 »Supplementa ex Chronicis Manuscriptis
ad hist. regis Gustavi I ab Erico Georgii Tegel conscriptam».
hänvisar angående dessa krönikor till Celsius, Celse, Fant och
Warmholtz, och ehuru han säger det vara kändt, att flera
krönikor finnas, hvilka tyckas härflyta från en gemensam källa och
af olika afskrifvare varierats efter hvars och ens luBt och
kunskapstillgång, behållas de antagna författarnamnen. Ett
normalexemplar af Rasmus Ludvigsson anföres: det är skrifvet 1599
och Celsius har däri tecknat »att detta måtte vara Rasmus
Ludvikssons eget oförändrade exemplar» (Rasmus dog 1594, som
Geijer i not meddelar). Rasmus Carlsson får både krönika och
sekreteraretitel, Per Brahe får erkännande, men »den så kallade
Svarts krönika — så vidt af den mig tillgängliga codex får
dömas, kan så mycket mindre ha utgjort någon grundval för
Rasmus Ludvigssons historia, som den snarare är blott an okunnig
skrifvares afskrift af Rasmus’ krönika: han har lagt till i början
litet om k. Gustafs slägtregister, ja här finnes både uppgiften
att vara skrifven i Johan III:s tid och Vadstena-borgmästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
