- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
57

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRÖNIKORNA OM GUSTAF VASA

57

olycksbådande konstellation: »och vid han ännu talade där om,
blef han född och hördes barnet gråta».. .

Härined begynner Brahes egèn krönika, i hvilken endast få
spår finnas af Rasmns Ludvigssons notiser.

Han berättar först sin styffaders, grefvens af Hoja, öden,
ifrån det drottning Katarina skrifvit och varnat honom att ej
lyda kungens kallelse till Stockholm, »förrän de voro bättre
för-likte»; hans och familjens färd till Reval, där fru Margareta
och yngre barnen stannade, grefvens och styfsonens fortsatta färd
till Lübeck, grefvefejden — med Svante Stures indragande i
planerna mot Sverige — och styffadems död. Han berättar, hur
svenskarne godvilligt utrymde Bohuslän och de skånska
landskapen, utan att Gotland gafs i utbyte, allt för kungarnes
vänskaps skull, allenast mot löfte att de svenska herrarne skulle
få igen sina gods i Danmark, hvilka orättmätigt tagits ifrån dem
i konung Hans’ tid. De skulle få dem, blott danska adeln hunnit
repa sig efter kriget. Men löften var allt hvad svenska herrarne
fingo, till sin rätt kommo de aldrig, ehuru många herremöten
därom höllos. Häri ligger ett mäktigt skäl till svenska adelns
allmänna danskhat under följande generationer.

Anslagen från Lübeck att af Stockholm göra en hansestad,
sedan dess slott och dess kung röjts ur vägen, omtalas, därefter
arfsförhandlingarna med grefvarne af Hoja, grefvinnans död (1537)
och hennes son Per Brahes inkallande till riket. Uppträdet vid
K. Kristian III:s kröning, då svenskarne icke ville sitta vid
samma bord som Bernhard von Mehlen, skildras i detalj. Från

1539 visar sig Per Brahes antagonism mot Conrad von Pyhy.

1540 var det nära att kungen sändt Bitt stora arkli emot Bohus,
men han förmärkte någon oro i Småland och Östergötland. Brahes
skildring af mötet 1541 mellan ’nordens kungar vid Grisebeck har
Erik Jöransson intagit (han utelemnar den målade raden om
hur riksmarsken, när han fallit i vattnet vid landgången, »stod
och dröp, så länge vatnet rann af honom»). Skildringen af
Dackefejden ger Brahes uppfattning af händelsernas gång och låter
läsaren förmärka, att den 22-årige systersonen varit den
kraftigaste häfstången vid bortvältrandet af denna tyngd på
konungens sinne och regering. Ehuru notiser ur Brahes framställning,
så väl som ur Rasmus Ludvigssons, ingått i allmänvetandet, har
man dock gjort Brahe den orättvisan att utesluta hans åsikt om
sin egen betydenhet för det lyckliga utfallet af 1542 och 1543

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free