Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
8TBÖDDA MBDDKLANDEN OCH AKTSTYCKEN
en utförlig skildring däraf, väsentligen bygd på Stenbocks egen, i
Rådet den 15 juni 1710 ingifna relation. Från dansk sida har
Vaupell i sitt arbete: »Den dansk-norske Hærs Historie» (1872) med
ledning af material, hemtadt ur det danska riksarkivet, redogjort
därför. Senast bar kapten J. Mankell i en intressant och särskildt
i afseende på slagfältets terrängförhållanden upplysande framställningl,.
som återfinnes *i Krigsvetenskapsakaderoiens handlingar och tidskrift
1889, sökt att — under anlitande äfven af något annat material —
sammangjuta nämda båda skildringar till en totalbild.
Herr M. har dock därvid, vill det synas, gjort alltför liten rättr
visa åt Stenbocks ofvannämda relation öfver skånska fålltåget. Han
kallar visserligen denna relation »den förnämsta källan till
slagets-historia å svenska sidan», men han har ock genom det något
förklenande tillägget, att »densamma såsom affattad i Stockholm flera
månader efter händelsen samt dessutom afsedd att framställa allt i en
viss dager, med någon försigtighet torde böra begagnas», gjort den
skäligen misstänkt och i stället åt de från annat håll och särskildt
från fiendesidan kommande upplysningarna inrymt så mycket större
betydelse. Att emellertid meranämda relation, ehuru afgifven 3
månad efter slaget, dock på ett osminkadt sätt återgifver verkligheten,
torde på ett ovedersägligt sätt framgå därutaf, att den — fastän,
såsom naturligt är, något vidlyftigare — likväl till sina hufvuddrag i
allo sammanträffar med den nyligen återfunna berättelse öfver slaget,,
som af Stenbock afgafs till Defensionskommissionen strax efter
bataljen, innan danskarne tvungits utrymma Helsingborgs stad och då
ännu inga särskilda bevekelsegrunder kunna antagas ha förmått honom
att »framställa allt i en viss dager».
Denna Stenbocks ursprungliga berättelse, daterad »valplatsen den
3 mars 1710» eller endast tre dagar efter slaget, uppsändes med
generalmajor Dücker till de styrande i Stockholm och omnämnes både
i Rådets och Defensionskommissionens skrifvelser till honom2, men
är i original ej mera för handen. Sedan det emellertid lyckats
undertecknad att bland de Stenbockska papperen i Eriksbergs arkiv på-
"1 Att slaget vid Helsingborg icke — såsom pä de flesta äldre plankartor
öfver slaget synas utvisa — utkämpats öster om staden, utan fastmer nordost om
densamma, däri lärer hvar och en sakknnnig, efter att ha inhemtat kännedom om
orternas verkliga läge, hvilket å de äldre planerna mestadels är vanstäldt, gifva
herr M. rätt. Däremot torde det vara mer än tvifvelaktigt, om — såsom samme
förf. uppger — den första sammandrabbningen mellan svenskarnes venstra och
danskarnes högra flygel, hvilken strid blef dagens hetaste, egt rum s& långt norr
ut som ofvanför det s. k. Thalträsket. Tvärtom torde af de flesta och bästa
källornas vitnesbörd framgå, att denna strid egt rum mellan det s. k. Brohuset och
Filborna by. Ar detta riktigt, som jag en annan gång hoppas utförligare få utveckla,
så uppstår ej en så onaturligt skarp vinkel mellan danskarnes första och andra
ställning, som på herr M:s plankarta är fallet. Då förklaras ock lätt, hur den
från nordvest under Ditcker anryckande förstärkningen till svenska venstra flygeln
kunde falla danskarnes oförsigtigt framryckta högra flygel i venstra Sänken och
i ryggen samt sålunda framkalla stridens afgörande vändning. Jfr nedan
Stenbocks berättelse.
2 Rådets registratur den 10 mars 1710 och Defeniionskommissionens d-.o
den 11 samma månad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
