Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF AF WETTERSTEDT
’93
att väcka tanken på hur det skulle gå, om vi förlorade vår
kronprins — »då skulle en inskränkt eller oinskränkt tryckfrihet
blifva ett svagt värn för Sverige». Och i hög grad
karaktäristiskt för hans uppfattning af hvad han tillåt sig genom
framställande af denna kongl, proposition till ändring af grundlag,
utan iakttagande af de för sådan ändring i grundlag påbjudna
former, är följande yttrande därom i bref till B. B. v. Platen:
»En proposition är gjord om inskränkning af tryckfriheten, i
anseende till Dagblad; detta utgör nu ett stort talämne och möter
excentriskt bifall och excentrisk ovilja, prof på vår
ungdomlighet i statslära, på vår pedantism i former och föga ellér
åtminstone flygtiga afseende på saker.*
Men det var icke nog att ha återfått administratif makt
öfver tidningsprässen, tvärt emot den nya grundlagen, och att
emot eller vid sidan af dennas stadganden om regeringssättet ha
fått kronprinsens befallningar liktydiga med konungens i
statsrådet; kronprinsen måste kunna röra sig fritt med de
penningebidrag, han kunde utverka af främmande makter, utan att vara
underkastad grundlagens förbud för konungen att »utan riksens
ständers samtycke» upptaga något lån, öller dess påbud om
redovisning för alla statsinkomster, äfven sådana som »genom
traktater med främmande makter riket tillflyta». Wetterstedt var
därtill behjälplig genom en k. proposition 1812, att Pomern och
transmarina besittningar, såväl nuvarande (S. Barthélémy) som
blifvande, skulle undandragas den svenska statsförfattningen och
hvad inkomst och utgiftstat angår ställas under konungens fria
disposition utan redovisningsskyldighet, men också utan vidare
utgift för svenska statsverket. Otn lånerätten gjordes väl ingen
proposition; men kronprinsen upptog i konungens namn ett lån
af ryske kejsarn redan samma höst, och de stigande inkomsterna
från S:t Barthélémy skulle snart, hoppades man, vida öfverträffas
af inkomster från en större Vestindisk ö, hvars öfverlemnande
till Sverige af England redan under 1812 års riksdag varit på
tal, ehuru det definitiva fördraget icke slöts förrän i början af
1813, i hvilket fördrag jämväl subsidier utlofvas till den svenska
härens underhåll på krigsfot. Men hufvudsumman i fördragen
med de nya vännerna, Ryssland och England, var garantien för
Norges förflyttning från Danavälde till Sveavälde. Så mycket
funno de nya vännerna Sveriges vänskap värd, när Napoleons
folkhär bröt in i Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
