Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF af WETTERSTEDT
’101
För 1812 årg riksdag hade all opposition varit främmande —
den lilla som fans hade tystats ner; 1815 samlades riksdagen
för att tacksamt godkänna hvad den nya politiken vunnit. Men
nu hade oppositionen från 1812, hvad riddarhuset beträffar, vuxit
något, och härtill var Wetterstedt, som hofkansler, en starkt
verkande orsak, liksom till den framgent växande obelåtenheten.
Det sätt, på hvilket han, tvärt emot löftena på riddarhuset 1812,
begagnade sig af sin godtyckliga makt öfver tidningar och
utsträckte denna makt till boktryckare och författare, alldeles på
1808-års manér, vållade hans första sammanstöt med den, som
i riddarhusoppositionens första skede var dess främste man:
prosten grefve Schwerin. W. hade 1812 hindrat honom att
utgifva en journal, — genom att, af ömhet mot postskjutshästarne,
afslå dess postbefordran! 1815 föreslog Schwerin, som kontroll
på administrationen, en genom riksdagens förtroendeman utgifven
statsekonomisk journal, men förslaget vann ej framgång; 1816
afstod ban från fortsättning af en statsekonomisk månadsskrift
med mer än’ 1,000 prenumeranter, sedan han från hofkansleren
fått det meddelande, att det vidtagna försigtighetsmåttet, att för
hvarje artikel prestera tryckfrihetskomiténs godkännande, icke
skulle förhindra hvad »inhiberande åtgärd», hofkansleren funne
lämplig. Schwerin var en troende anhängare af läran om
handelsbalansen såsom mätare för ett lands välstånd och tvekade
icke att anse all utrikes handel skadlig, då den utvisade högre
import än export. Men han fordrade 1815 stadga och plan i
den ekonomiska lagstiftningen och styrelsen, och anmärkte rätt
skarpt mot hvad sig i denna del af rikets styrelse tilldragit,
hufvudsakligen i det af honom skrifna »Särskilda utskottets
betänkande» och hans därtill fogade yttrande »om förlägenheten i
allmänna rörelsen, orsakerna därtill och botemedlen däremot».
Finanserna voro ingalunda Wetterstedts specialitet, hvarken som
representant eller som hofkansler, men han deltog alltjämt i
ridddarhusdebatten till regeringens försvar och bröt mången lans
med prosten grefve Schwerin, ända tills han 1834 i maj fick
beklaga hans frånfälle, försäkrande, att han från hvarje
riddarhusdebatt med grefve Schwerin bortgått »med ökad öfvertygelse
om hans snilles och kunskapers företräden». Sådana
vältalighetsblommor har Wetterstedt ofta egnat motståndare, och af
regeringspartiets talare på riddarhuset var ingen hofsammare i
sitt uppträdande, än Wetterstedt; men som hofkansler och
råd-Biat. Tidskrift 1890. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
