Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
h. w.
icke den 1815 sammanträdande riksdagen med tacksamhet skulle
åtaga sig en utgift, hvilken, t. o. m. betraktad endast som
nationalbelöning åt kronprinsen, hade god hemul nog att ej
befara motstånd.
Men — olyckligtvis slog sig utrikesministern i öfvermåttet
af sin undergifvenhet på tolkning af traktatens text, för att
bevisa, att Guadeloupe och dess af Holland betalta lösesumma icke
var Sveriges, utan af England afsatts tili personlig belöning åt
kronprinsen. Det synes varit i början af september 1814, denna
åsigt framsattes i en konselj, mot hvars oregelbundna hemlighet
t. o. m. i protokollsföring engelska ministern anmärker i bref
till Castlereagh af 16 sept. Åtminstone skrifver
justitiestatsministern Gyllenborg den 5 sept. att han ännu icke hopkallat
regeringen med anledning af traktaten om ersättning for
Guadeloupe, och bifogar till utrikesministern en promemoria, i hvilken
han klart bevisar orimligheten af det nya påståendet, att Guade- ’
loupe blifvit afträdt till kronprinsen enskildt. Men — så yrkades
nu; och Wetterstedt, som kontrasignerat 1812 års proposition om
indragningsmakten och tillrådt det samtida bortförklarandet af
riksskulden, har äfven författat och kontrasignerat 1815 års
proposition om »den utländska gäldens indragande och inlösen», i
hvilken, i trots af svenska, franska, engelska och holländska
traktaternas innehåll och alla diplomatiska skrifvelsen
ordalydelse, ön Guadeloupe förklaras icke varit afträdd till Sverige,
utan af personlig tillgifvenhet af Hans Storbritanniska Majestät
öfverlemnad till K. M:t och kronprinsen för att hålla den
sistnämnde, »åtminstone till en del, skadeslös för de förluster af
dotationer och annan egendom, som H. K. H. sedan han kallades
till svenska tronföljden lidit igenom det politiska system, som
Sverige antog, och den afsägelse, som blef honom ålagd i dess
åt rikets ständer afgifna försäkran.»
»Gud bevare mig för mina vänner», kunde väl kronprinsen
säga, då han sedan erfor, hur hat och ovilja växte upp just ur
de rent formella öfvergrepp, hvilka användts för att bereda
framgång åt hans reelt fullt berättigade önskningar. Och mot oviljans
beskyllningar hjälpte föga, att det icke förty var den svenska
riksdagen, som med tacksamhet antagit den kongl, propositionen
om Guadeloupe-medlens egare och disposition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
