- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
130

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

b. w. b.

icke om själfva beviljandet, hvilket redan ansågs af konungen
såsom en afgjord sak, utan snarare om sättet, huru desamma
skulle utgå, »på hvad sätt sådan hjälp kan dragas tillsamman».

Se vidare om detta möte sid 115.

• •

Af en af landshöfdingen Gotth. Strijks1 d. 2 sept. 1689 till
K. M. afgifven berättelse om länets tillstånd och behof må
följande här anföras:

»Emedan jag uppå sex veckors tid räknande ifrån d. 13 juli till
den 5 aug. nästförvekne hafver bevistat tingen uti Västerbotten
alltifrån Torneå till Umeå, så fordrar min underdåniga skyldighet att
göra E. K. M. en underdånig berättelse ora landets egenskap och
tillstånd, mina förrättelser under vägen, jämväl ock hvad jag vid ett
och annat kan hafva att påminna». — —

»Hvad själfva landet vidkommer, så är det utaf anseende icke
misshagligt, men för sin nära belägenhet under nordpolen icke så
synnerligen fruktbart, emedan en åker allenast här årligen brukas, hvilken
mestadels med spaden uppgräfves och icke med hästar uppköres, och
när säden af frost icke förderfvas, som esomoftast händer, så gifver den

sällan öfver det 3:dje eller 4:de kornet.–-Landet kan af sin årsväxt

intet gärna bestå, hvarföre ock Gud så lagat, att de sin näring utur
den kostbara och äfventyrliga sjön måste taga, varandes för dem
Österbotten och Lifland såsom ett visst kornhus att tillgå, hvilket de
med ingen ringa sjöhasard årligen måste våga. Folket är här
merendels fattigt och ganska få rik».–—

»Under min resa äro öfver 300 rättegångssaker vordne nfhulpne
utaf 2:ne häradshöfdingar, Wilh. Clerck och Henr. v. Walter, af hvilka
få eller inga äro genom lagligt vädjande vidare gångna. Andra
solli-citanter utan tal hafver jag afhulpit, hvilka alla velat hafva tillgifter,
men med goda ord äro vordne afspisade och uppå skottsmål på bästa
sättet tillfredsstälda». — — —

»Det politiska eller regeinentsståndet beträffande så skulle
magistraten i städerna såväl som borgerskapet därstädes icke ringa förkofran
taga, om dem någon friare seglation blefve förunt och uti hvar stad
hölles på viss och läglig tid om året marknad, hvaraf den
inhemska handeln kunde återvinnas, den här i landet är alldeles
utslocknad och icke lätteligen står till att återhemta. Orsaken till

1 Denne i sin tjänst nitiske landshöfding, fostrad i Karl XI:s skola, afled d.
15 febr. 1692. Hans enka, Christina Ribbing, gifver honom i sitt skriftliga
meddelande till K. M. om hans timade frånfälle följande vedermäle:

>Och såsom min sorg utaf denna olycka ganska stor blifvit, är så likväl det,
hvarutaf jag härutinnan en hugnad haft, att ingen annan sjnkdom än mycket
bekymmer och ospard flit uppå besvärligs resor i E. M:ts tjenst hafver försvagat hans
gamla kropp och kostat hans lifsdagar, som ban ock intill den yttersta stunden tog
sig med allt allvar af sina ämbetsbeställningar och dagen förr, än han afled,
bevistade restransakningen med liggande uti sängen för sin svaga helsas sknll>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free