Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JSTT FÖHSLAG TILL HÖGSTA DOMSTOL
145
anseende än riksråden nalkades konungen i rådslagen. Det
skulle äfven innebära en minskning af B. St:s rätt, då ju
riksråden, som bildade den dåvarande högsta domstolen, utsågos ej
blott genom konungens förtroende, såsom var föreslaget beträffande
jnstitieråden, utan genom konungens och riksdagens förenade
förtroende. Dessntom skulle de föreslagna justitieråden åstadkomma
en stor tillökning i statens utgifter.
Det intresse för lagskipningen» bättre ordnande i högsta
instans, som gaf upphof till det beskrifna förslaget om en ny
inrättning af Just. Rev., var vid denna riksdag så lifskraftig^
att det äfven alstrade ett annat projekt, hur rättskipningen i en
faktiskt ännu högre instans, nämligen hos R. St. själfva, skulle
kunna ordnas på ett sätt, som garanterade, att ständernas beslut
i rättegångsärenden grundade sig på juridisk insigt och »ofelbar
rättvisa». Äfven detta förslag är genomgripande och intressant.
Det behandlades af J. D. ungefär samtidigt med förslaget om
justitieråd, och båda tillsammans ntgöra ett storartadt
reformförsök af den högsta rättskipningen i riket, som vitnar om den
rikedom af nya idéer och det lefvande nit att på alla områden
befordra landets framsteg, som så fördelaktigt utmärker
åtminstone den tidigare frihetstiden. Förslaget förtjänar därför i
korthet omnämnas i sammanhang med det förra.
1723 års R. O. stadgade (§ XIII), att R. St. »borde
undersöka, huru vid Just. Rev. Lag och Rätt i gemen blifvit skipad.»
Äfven enskilda personer fingo i »sådane mål, som ei stå
annnor-städes at rättas,» besvära sig hos R. St. Härigenom uppkom i
själfva verket ännu en instans utöfver konungen i rådet, nämligen
ständerna. För att i någon mån begränsa den rätt, ständerna
sålunda tillvällade sig, bestämde 1734 års riksdagsbeslut, att
besvär öfver Just. Rev:s domar ej fingo upptagas af R. St., »med
mindre någon förmenar sig hafva fog at klaga öfver
fehlacktig-heter i Processen eller uppenbar Vrångvisa och Domvillo.» Vid
följande riksdag uppstodo flera diskurser angående rätta förståndet
af 1734 års beslut. Öfverstelöjtnanten baron v. Ungern
Sternberg inlämnade härunder ett memorial, hvari han framhöll, att om
R. St. skulle ega att uppta och ändra Just. Rev:s domar, borde
det brukliga sättet härför något närmare öfvervägas, ty det var
ej gifvet, att J. D., som hade att upptaga och föreslå beslut
angående alla sådana besvär, bestod af lagkunnige män, och om
det också blefve fallet, så hade dock icke R. St:s plena, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
