Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF III OCH MADAME D*EGMONT
157
stycken lf gina arbeten, utan att sedermera, såsom han gjorde med
de flesta af sina beskyddare, smäda henne i sina »Confessions».
Mar-raontel läste för henne och hennes väninnor sina sagor och fann i
åbörarinnornas ansiktsuttryck, tårar eller tystnad en kritik, af hvilken
han drog nytta. Historieskrifvaren C. C. Rulhière var eu af familjen
Richelieu» skyddlingar och föredrog först inför grefvinnan Egmont
sina ryktbara »Aneedotes sur la révolution de KuBsie en 1762»,
hvartill han på ort och ställe hämtat materialet: en skrift, som räckte
sådant uppseende, att Katarina II, för att f& den i sina händer och
kunna undertrycka deu, erbjöd den fattige författaren 60,000 franos
eller mera. Det blef en verklig politisk fråga, mèn den mäktiga
kejsarinnan fick nöja sig med författarens löfte att ej under hennes
lifstid publicera sitt manuskript, som lemnades åt grefvinnan Egmont
i förvar, hvilken sålunda i viss mån hade sig Katarina Il:s rykte
anförtrodt. Allt visar att hon i en lysande krets var en bland de
mest lysande; hon fann till och med nåd inför den spefulle och
sarkastiske engelsmannen sir Horace Walpoles ögon.
Men det var, såsom redan nämndt, ej blott i »paryrens högmål»,
i fråga om det fina vettets kraf eller de literära alstrens värde, sora
damerna voro domare. Deras salonger kunde efter omständigheterna
förvandlas till politiska kotterier, och sällskapskretsarne där till
»riksständer i smått», som diskuterade dagens skiftande politik. M:roe
d’Egmont, som i det hänseendet ju hade traditioner i släkten att
brås på, utgjorde icke något undantag. Med hela sin eldiga själ
slöt hon sig till den liberala oppositionen mot det kungliga
godtycket och till den moraliska oppositionen mot du Barrys
nrätress-välde. Hertigens af Choiseul politik hade sålunda i henne en varm
anhängare, och så kom det sig, då till denna politik äfven hörde
konungamaktens återupprättande i Sverige, att den vackra och.
inflytelserika grefvinnan äfven för den svenska politiken blef en
per-sonlighet af betydelse. Den genom Ulrik Scheffer knutna
bekantskapen tjänade som osökt anledning till en brefväxling, värdefall
genom de upplysningar den gaf om ställningen i Frankrikes politiska
kretsar; en naturlig följd däraf blef åter, att den svenske kronprinsen
skulle önska att träda i personlig beröring med grefvinnan Egmont.
Men medan den förre ännu var på väg till Paris, hade i Frankrike
en stor politisk omhvälfning inträffat. Mätressen hade segrat, hertigen
af Choiseul störtades den 24 dec. 1770 och förvisades till ett
landt-gods. Man befarade att äfven deu svenska kronprinsens förhoppningar
med detsamma hade gått i kvaf.
Det var under sådana omständigheter kronprinsen Gustaf gjorde
den vackra grefvinnans bekantskap. Si läuge den politiska
ställningen i Frankrike ännu var osäker och Choiseul ej litt någon
efterträdare, var det för honom nf vikt att upprätthålla förbindelsen äfven
med dennes parti; ingen kunde därjämte bättre än grefvinnan Egmont
blifva honom en cicerone i Paris förnäma och vittra kretsar, och att
lära känna dessa var ju en annan hufvudpuukt i kronprinsens
reseprogram. Men det stannade ej vid denna af yttre skäl framkallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
