Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209 P0NIAT0VSKIS BERÄTTELSE OM SINA ÖDEN
och att sultanen under hans segerrika tid sändt honom en ambassadör;
med ett ord, han förbigick icke något, som kunde förmå paschan att
låta konungen tåga in i sultanens land och där för någon tid flnna
en tillflyktsort. Paschan, som åhört hans tal under tystnad, svarade
mycket kallt, att om allt detta visste han ingepting. Han satte
emellertid tro till grefvens försäkringar, men tillade: »huru skulle
jag stå till svars för min höge herrskare, om, sedan jag låtit er
komma in på hans område, äfven ryssarne öfverginge floden?» Skälet
var i själfva verket enkelt, men väl grundadt. »Om ni vill, skall jag
emellertid skrifva till Konstantinopel för att få veta min herres vilja.»
Om Poniatovski icke ändrat taktik, hade konungen varit förlorad,
ty från Oczakov till Konstantinopel är det två hundra mil, och saken
brådskade, alldenstund ryssarne följde konungen hack i häl.
Poniatovski uppmanade paschan att låta alla de närvarande aflägsna sig.
Sedan detta skett, och ban befann sig ensam med paschan, sade han
till honom, att svenske konungen säkerligen icke skulle vara otacksam
för den tjenst han begärde, och som bevis därpå erbjöd han honom
två tusen dukater. Genast började paschan tala ur en annan ton
och frågade tolken, hvar dukaterna voro. Poniatovski lemnade
honom dem på stället. »Allt hvad jag förut anmärkt är sant», sade
paschan, »och jag kan icke ändra mitt beslut. Dock fins ett sätt,
hvarpå frågan kau lösas till er belåtenhet. Jag skall sända er båtar
med lifsmedel, hvaraf I kunnen köpa så mycket I viljen. Dessa
båtar skulle pä samma gång kunna föra konungen och allt hans folk
öfver floden.» Poniatovski tackade och återvände med denna
underrättelse till konungen. Kort därefter anlände båtarne, de s. k.
»sultaninnorna», medförande alla slags förnödenheter. I stället för att
lägga i land höllo de sig emellertid på ett visst afstånd från stranden.
Endast en af dem närmade sig densamma, men sedan den
af-lemnat sina förråd, drog den sig tillbaka. Samma manöver
upprepades af de andra båtarne. Då grefve Poniatovski märkte detta,
underrättade han konungen om tatarernas svekfulla handlingssätt och
gaf ett råd, som lyckades, nämligen att svenskarne skulle skynda
ombord på båtarne för att köpa förnödenheter och med våld taga
dem i besittning. På detta sätt öfvergick man floden på tvenne
dagar. Konungen fick emellertid sorgen att se mer än 400 personer,
dels svenskar, dels polackar och kosacker, som ännu icke hunnit
passera floden, på stranden tagas tillfånga af ryssarne.
Det var vid denna tid konungen fick veta att Klinkowström
anländt och att hans syster, hertiginnan af Holstein aflidit. Denna
underrättelse gjorde ett så djupt intryck på honom, att han fälde
många tårar och icke ville se någon menniska på ett helt dygn.
Han nödgades emellertid mottaga besök af paschan, som erbjöd honom
sin vänskap och sina tjenster och behandlade honom i själfva verket
visserligen icke efter rang och värdighet, men likväl på ett ganska
förekommande sätt.
Härunder sände paschan i Bender, seraskieren Jussuf, sin
ceremonimästare till konungen med en skänk bestående af ett präktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
