Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poniatovskis bbrAttelsb om sina öden
217
fann en säker väg till sultanen. Han uppsatte en lång
berättelse om huruledes visiren, bestucken af ryssarne, förlängt
fördraget med dessa i trots af svenskarnes tillfångatagande på turkiskt
område, samt oaktadt ryssarne gjorde vidtomfattande krigsrustningar
vid Svarta hafvet vid Taganrog 5 mil från Assov, där de voro
sysselsatta med befästningsarbeten och byggandet af en flotta.
Påpekande de för Porten föga gynsamma följderna af allt detta,
försäkrade han, att man vid vårens ankomst skulle få se den ryska
flottan utanför Konstantinopel. Dessa föreställningar gjorde ett djupt
intryck på sultanen. Han förbjöd grefve Poniatovski att nämna
något om saken och om att han hade bekantskaper inom seraljen.
För att göra sig underrättad om sanningsenligheten af grefvens
uppgifter sände sultanen emellertid spioner till ort och ställe. De
utskickade funno allt så som Poniatovski beskrifvit det. Sultanen
blef ytterst öfverraskad och ganska uppbragt öfver att en främling
gifvit honom dessa upplysningar, under det att hans egen ministers
och ryske ambassadörens meddelanden voro af en alldeles motsatt
lydelse. I den mån sanningsenligheten af Poniatovskis tal trädde
i dagen, växte hans anseende och rykte.
Ehuru man gått till väga med all möjlig försigtighet, väckte
likväl grefven genom sin utomordentliga frikostighet och sitt slöseri
en viss förvåning i Konstantinopel. Många misstänkte, att hemliga
afsigter lågo till grund för hans långa vistelse i staden, där han icke
hade någon officiel ställning. Hr Neugebauer, som var svartsjuk
om sin värdighet, delade bland andra denna åsikt och, oförmögen
att behålla sina misstankar för sig själf, skref han till konungen,
beklagande, att Poniatovski i Konstantinopel hopspann något mot
dennes intressen. Härpå lät konungen svara, att Neugebauer skulle
hålla sig stilla på sin post och icke på minsta sätt blanda sig i
grefve Poniatovskis angelägenheter. Den som klarare än de andra
insåg, hvarthän grefven syftade, var ryske ambassadören. Denne,
som också på grund af sin frikostighet egde många vänner, kunde
dock ingenting uträtta till grefve Poniatovskis nackdel. Sultanen gaf
visiren befallning att vidtaga förberedelser till krig. Ändamålet
med rustningarne meddelade han honom däremot icke, alldenstund
det hela endast var en förevändning för att dölja sultanens afsigt
att aflägsna ministern. Kort tid därefter blef storvisir Churli Ali
pascha också definitivt afsattHan erhöll beglerbegatet eller
guvernementet Rumilien och fick befallning att genast begifva sig från
Konstantinopel till sin provins. Han skulle taga vägen öfver Bender för
att till svenske konungen framföra helsningar från sultanen. Vid
ankomsten till Babada, en ort belägen på 20 mils afstånd från
Bender, blef han emellertid strypt på sultanens befallning.
Det kejserliga sigillet öfverlemnades nu till en medlem af
familjen Kupruli, Numan pascha, hvilkens far och farfar efter
hvarandra beklädt samma höga ämbete. Den nye storvisiren var en man,
1 Det skedde d. 5 (15) juni 1710 enligt Poniatovskis bref till v. Müllern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
