Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH RYSSLAND EFTER FREDEN I KARDIS 233
Walwick, af Horn försedd med varma rekommendationer för sina
tjänster vid fredsverket, for öfver till Sverige, stannade Horn
tills vidare kvar i sin residensstad1; han hade nämligen
förnummit, att regeringen önskade hans kvarstannande, till dess
ryssarne utrymt det i freden afträdda området. Lifligt önskade
han emellertid hemlof, och den 12 juli beviljades honom detta;
den 15 aug. deltog han för första gången efter fredsslutet i ett
rådssammanträde2.
Den 8 juli hade Walwick i rådkammaren öfverlämnat den
ryska originaltraktaten åt rikskansleren och muntligen redogjort
för fredsförhandlingens senaste skede. Trenne dagar förut hade
brefvet af den 21 juni upplästs i rådet; redan i slutet af maj
visste regeringen, att ryssarne antagit Sveriges ultimatum.
Ryssarne hade sålunda nödgats återgifva hvad de under Sveriges
trångmål tillskansat sig, och med alla de makter, till hvilka
Sverige under Karl X Gustafs tid stått i fiendtligt förhållande,
hade man fred. Men med oblandad tillfredsställelse mottogs
underrättelsen om freden i Kardis ej. I det längsta hade man
hoppats att erhålla en satisfaktion i penningar; den tid, ryssarne
betingat sig för utrymmandet af de eröfrade orterna och för
ratifikationen af freden fann man alldeles för lång, och ord af
missnöje med Horns och hans kollegers sätt att bedrifva
underhandlingen hördes3. Men man fann sig dock i hvad som ej
kunde ändras; freden i Kardis var ett fullbordadt faktum, med
hvilket man hade att räkna och hvilket i likhet med hvarje
vigtigare förändring på den yttre politikens område uppstälde kraf,
som fordrade uppfyllelse.
Den 5 juli beslöt man i rådet att i hufvudstadens kyrkor
låta anställa en »preliminär» tacksägelse öfver freden i afvaktan
på den »solenna», som först borde hållas efter ratifikationernas
utvexling; söndagen den 7 sattes detta beslut i verket4. Den
5 och 6 juli blefvo Pommerns och Bremens regeringar,
generalguvernören i Skåne, Halland och Blekinge G. O. Stenbock samt
de svenska sändebuden i utlandet underrättade om fredens af-
’ Han Tar nämligen guvernör öfver Estland sedan Hr 1656. Fullm. i
riksregistra-turet (betecknas i det följ. med R. R.) dat. Marienburg i juni s. &. (enligt
Titular-registret den 28 juni).
2 B. Horn till K. M. Reval 30 juni, orig. L. B. K. M. till B. Horn,
12 jnli R. R. R&dsp rotokoll (betecknas i det följande R. P.) 1661 Pars III.
10 juli, 15 aug.
3 R. P. 1661 (PP. II, in) 22, 27, 28, 29 maj; 12, 15 juni; 5, 8 juli.
♦ R. P. 1661 (P. III). Tacksägelsen i R. R. 7 juli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
