Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
JOHN B. NORD WALL
slutande. Men på vigtigare ting än dessa ledde denna
omedelbart regeringens uppmärksamhet.
Vi hafva ofvan berört den underhandling med Polen, som
efter Schlippenbachs död uppdragits åt Sten Bjelke. Dess udd
hade i första början varit riktad mot Ryssland; genom ett
förbund med detta lands bittre fiende hade den svenska regeringen
velat skaffa sig utsigt att, om så skulle befinnas nödigt, tvinga
det till fred. Men redan från början hade underhandlingen äfven
ett annat mål: att motarbeta det österrikiska inflytandet i Polen.
Brandenburg, tsaren, kejsaren — alla ansågos eftersträfva den
polska kronan, men ingen med större ifver och större utsigter än
den sistnämde. Màn visste, att kejsaren ej saknade anhängare
i Polen och tänkte sig möjligheten af att han i händelse af ett
mot hans intressen stridande tronföljareval i detta land skulle
antasta polackarnes »valfrihet»; kanhända kunde dessa rent af så
föga iakttaga sina egna intressen, att de utan några
tvångsåtgärder valde en habsburgsk prins. Men Polens »conservation»
mot en inkräktning af sådan art var ett mål, för hvilket den
svenska diplomatien borde uppbjuda alla sina krafter. Att arbeta
på en allians med Polen »contra quemcunque regnorum
fædetøi-torum hostem» hade därför gifvits de svenska underhandlarne till
detta land i uppdrag. Men skulle Sverige lyckas att stäcka
Österrikes planer, så behöfde det penningar till utrustandet, af
en här; man räknade i detta fall på Frankrike, i hvars intresse
det måste ligga att motarbeta habsburgska huset och att gynna
den polska drottningens franske tronföljarekandidat.
Schlippen-bach och Bjelke beordrades därför att sätta sig i förbindelse med
Frankrikes minister i Polen, de Lumbres, och i april 1661 hade
riksrådet Claes Tott afsändts på en utomordentlig ambassad till detta
land för att med dess regering afsluta en subsidietraktat.
Understödt af franska subsidier skulle Sverige såsom Polens
bundsförvandt omintetgöra ett försök af kejsaren att med våld
genomdrifva sin tronkandidat; för att Sverige skulle ingripa, om Polen
själfvilligt valde en habsburgare, fordrades däremot af Frankrike
icke blott pengar, utan äfven manskap, och utan understöd från
detta land var man icke sinnad att inblanda sig i de polska
angelägenheterna 1.
1 Instruktion för Sch]ippenbach 17 nor. 1660- för S. Bjelke och A.
Gyl-denklou 12 dec. s. bimemorial för des. 4 febr. 1661; instruktion för C. Tott
9 april s. 4. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
