Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
lande såsom bevis för, att Pontus vid sin ankomst till det svenska
hofvet knappast kunde vänta att blifva ansedd annat än såsom en
tilltagsen lycksökare, för att ej säga äfventyrare. Om äfven Charleä
de Mornay eller andre i Sverige vistande fransmän intygade att Pontus
vore af gammal slägt och af god härkomst, torde detta dock i alla
händelser föga inverkat på de svenske hofmannens åsigt om honom
och endast obetydligt bidragit att höja hans anseende. Naturligt var
därföre att den afund, som framkallades af den franske adelsmannens
framgångar såväl vid hofvet som på slagfältet skulle gifva sig luft i
försök att nedsätta honom i vederbörandes ögon. Tacksammast var
då utan tvifvel att söka göra främlingens slägtförhållanden misstänkta.1
Så skall ju t. ex. Göran Persson, k. Erik XIV:s bekante
gunstling och rådgifvare, uppmanat denné sin herre att: »sända herr Pontus
till sitt land igen, där hans slägt intet är att skräppa och skryta
med»2; likaledes söker den flamändske författaren J. Typot3, som
var samtida med Pontus och såsom sekreterare år 1576 åtföljt honom
på ambassaden till Rom, att förringa hans slägt och uppgifver honom
ha varit en »sutoris filius».
Äfven under senare tider har man hört tvifvel framkastas om
äktheten af den äldre genealogi, som finnes upptagen bland
stara-taflorna å svenska riddarhuset. Enligt, min åsigt har man dock intet
egentligt skäl att förkasta dessa genealogier, men å andra sidan måste
erkännas att några bindande bevis ej finnas för att Pontus verkligen
skulle härstamma från den såsom ättens stamfader uppgifne Robert
de La Gardie, till »Roussol» och La Gardie. Riddarhu&genealogierna
äro antagligen uppställda delvis med tillhjälp af uppgifter från i
Languedoc på 1600-talet lefvande slägtingar till Pontus, delvis efter
äldre numera otillgängliga källor, men torde icke destomindre vara
fullt lika tillförlitliga som t. ex. de äldre Brahe-, Bonde- och
Sparre-genealogierna sådana de uppställdes af 15- och 1600-talens
slägt-forBkare. De äldre leden måste vi dock för denna gång lemna åsido
för att endast sysselsätta oss med slägtens hemort och med Ponti
närmaste anförvandter.
Då emellertid de uppgifter härom, hvilka förekomma hos såväl
äldre som nyare författare i väsentlig mån skilja sig från hvarandra,
skola vi i främsta rummet efterse, hvad som yttrats i ämnet, förrän
M. Mahul skref sitt ofvan anförda arbete.
I det De la Gardieska friherrebrefvet af den 6 oktober 1571
säges att den nyskapade friherren var »ex Gascouia»4. Den af mig
förut anförde författaren J. Typot säger att Pontus kommit från
Aqui-tanien, d. v. s. från Gascogne. En annan med Pontus samtida för-
1 Äfven i Charles de Mornay’» förräderi försökte man, ehuru fåfängt, att
göra Pontus De la Gardie delaktig.
1 Cronholm i Svenskt Biografiskt Lexicon.
3 Relatio historica de regno Suecia;.
4 Härmed kan dock måhända hafva åsyftats södra Frankrike 1 allmänhet, då
man i utlandet vid denna tid ej torde haft sig så noga bekant, hvad som
egentligen menades med Gascogne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
