Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT MLÅGG I FRÅGAN OM UNIONSDOKUMKNTET AF ÅR 139 7 331
har indtaget til mit Skrift. Hvor det i Brevet hedder, at Kongen
skal styre med hvert Rige »om hus oc feste, lagh oc dom» efter
hvert Riges Lov og Ret, staar der fejlagtig »festelagh» i et Ord
(Dronn. Margrethe s. 479). I sin Udgave af Brevet har
Rydberg stiltiende berigtiget denne Fejl, der ikke er bemærket i
tidligere Udgaver».»
Denna not har på mig gjort ett egendomligt intryck.
Måhända skall det öfverraska en och annan, som läser detta, att
få veta, att det är jag, som meddelat Hr Erslev upplysningen, att
det »festelagh», som han i dokumentet förmenar vara skrifvet
som ett ord, skulle läsas som tvänne särskilda. Det var på
våren 1882, då vi träffades i dåvarande Geheimearkivet i
Köpenhamn, jag på af honom till mig stäld fråga sade honom detta.
Hr Erslev hade därvid till och med den grannlagenheten att efter
erhållen upplysning fråga mig, om jag tilläte, att han för sitt
arbete om drottning Margareta begagnade sig af mitt meddelande.
Mitt svar kunde ju icke blifva mer än ett, och jag har icke ett
ögonblick tänkt på, att han skulle omnämnt detta, men att han
skulle anmärka emot mig, att jag icke citerat denna hanB
upptäckt, utan stillatigande begagnat den, det är mycket. Orsaken,
hvarför jag icke anmärkt det förmenta skriffelet, är emellertid
den, att det icke existerar. Upp strecket af f i ordet »lagh»
berör visserligen spetsen af e i det föregående ordet »feste», men
icke så, att det bildar en fortsättning i en linie, utan på det
sätt att däraf bildas en vinkel, hvaraf tydligen skönjes att
skrifvaren velat teckna tvänne skilda ord. Hr Erslev lärer nog
finna, att jag endast nödd och tvungen inlåtit mig på detta.
Sid. 21(121) säger hr Erslev: »Hvor underligt er det fremdeles
ikke, att Kongen og Dronningen ikke har beseglet det, som Rydberg
gjør til Fundamentalakten, men at de skal besegle de 6
Perga-mentexemplarer disse rent »sekundære akter.» Jag har i min
betraktelse af hvad 1450 års unionsakt mellan Danmark och
Norge därom gifver vid handen, visat hvilken tankegång kan
hafva föranledt detta1. Akten själf stadgar för öfrigt, att akter
i 8ollennare form skulle gifvas af de tre rikena hvart för sig,
hvilka å ena sidan, i egenskap af ratifikationer, väl icke formelt
böra betraktas som sekundära akter8), men å den andra icke
1 Inträdestalet, sid. 72—73.
2 Man glömme likväl icke här, horn unionsakten själf ställer sig till desca
bref, hnrn den helt katogoriskt säger, att de >sculæ> gifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
