Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
ÖFVltRSIGTBB’ OCH GRANSKNINGAR
det svenska väldet, och till berättelsen om, att de svenska trupperna
äntligen lemnat landet, fogar han ett ur hjärtat gående: >Gott gebe
zu ewigen Zeiten»! Också ansågos hans svenska förtroendeposter icke
utgöra något hinder för hans anställande 1635 som borggrefve äfven
under polska väldet. I första rummet är han alltid Elbingensare och
hans fädernesstads öden utgöra kärnan i hans framställning. Särdeles
angelägen är han också att anföra apologier till försvar för Elbings
uppgifvande till Gustaf Adolf, hvaraf flera in extenso meddelas. Eör
öfrigt märker man i hela boken, huru anteckningarne blifva talrika
och noggranna, i samma mån som händelsernas förlopp närmar sig
Elbing. Men då denna stad ju också var svenska regeringens säte,
så var det visserligen en ganska fördelaktig observationspunkt för den
intresserade iakttagaren.
Genom sin förbindelse med många af de handlande personerna
kom Hoppe i besittning af en mängd aktstycken, som han dels i
texten, dels i ett särskildt bihang i sin helhet meddelat, och som i
betydlig mån höja arbetets värde, då många af dem här för första
gången offentliggöras. Sålunda finnas bland bilagorna ett tiotal
skrifvelser af Gustaf Adolf och ungefär lika många af Axel Oxenstierna,
samt dessutom bref och aktstycken undertecknade af Sigismund,
Vladislav, J. de la Gardie, Herman Wrangel, d’Avauxr H. M. von Thurn
m. fl. Det är sannolikt att Hoppe af Axel Oxenstierna själf fått
sig meddelad den berättelse öfver de fruktlösa underhandlingarne i
okt. 1626, som finnes införd sid. 577, och till andra handlingar,
såsom Gustaf Adolfs privilegier för Elbing d. 19 okt. 1626, hans
resolution för Elbings deputerade 27 febr. 1632, Axel Oxenstiernas
anmauing till rådet i Elbing att leverera penningar få nov. 1628;
instruktioner för Elbings sändebud o. s. v., hade han genom sin
ämbetsställning tillgång.
Hvad emellertid författarens framställning af händelserna angår,
så är redan antydt, att den fullkomligt saknar hvarje spår af historisk
konst. Den har karaktären af en dagbok, trogen och tillförlitlig i
sina uppgifter, hvilket visar sig vid en jämförelse med Gustaf
Adolfs bref till Axel Oxenstierna och andra samtida handlingar, men
utan ringaste försök till systematisering eller gruppering af materialet.
Stort och smått blandas om hvartannat. En framställning af
fredsunderhandlingarnes förlopp kan sålunda tvärt afbrytas för att lämna plats
för en anteckning om några officerares begrafning eller några ryttares
ströftåg. Under sådana omständigheter är det en särdeles nyttig
anordning, att innehållet af hvarje nytt stycke angifves genom
marginalnotiser.
Trots att Israel Hoppe lärer varit en ganska flitig skribent (utom
sin krönika har han nämligen efterlämnat flera andra arbeten), är
hans stil tung och otymplig. Omdömen om personer och företeelser
saknas nästan fullständigt eller inskränka sig till några få ord, såsom
då det heter om Patrik Ruthwen: »ein wolerfarner soldat, ein
schott-länder, welcher sich ehrlich und wol in allen seinen actionen erzeigete,
allein in rechthändeln und streitigkeiten der bürger und soldaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
