Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 ÖFVltRSIGTBB’ OCH GRANSKNINGAR
hvars verksamhet inom detta område framgångsrikt sökt att höja den
heraldiska kunskapen i vårt land. Vi taga för alldeles afgjordt, att
denna vapenbok med sina många och stora förtjänster kommer att
erhålla synnerligen stor spridning.
—rst—
Svenska ättartal för år 1889 afsedda att utgöra tidskrift för svensk
slägtkunskap (femte årgången af Svensk slägtkalender). xvi +
496 sid. Stockholm 1889.
Då första årgången af Svensk slägtkalender (för 1885) utkom,
yttrade ntg. i förordet bland annat, att ett sådant arbete vore »ett
länge kändt behof». Detta erkännes villigt, i synnerhet om man af
daglig erfarenhet vet, huru stor betydelse Anreps ättartaflor,
kompletterade af adelskalendern, hafva för den historiska forskningen. Då
rätten att bekläda statens ämbeten emellertid icke längre är något
adligt privilegium, måste utgifningen af en borgerlig slägtbok och
kalender mer och mer blifva af behofvet påkallad, utom det att andra
skäl därtill kunna finnas. Men arbetet är, såsom utgifvaren också
påpekade, förenadt med »stora svårigheter», hvilka han dock visat sig
ega förmåga att kunna besegra, ty Slägtkalendern har småningom
utvecklats till Ättartal. Öfverskådar man innehållet i kalenderns fyra
årgångar (för åren 1885—1888), finner man bland annat slägterna i
de två första årgångarna fördelade i två afdelningar, nämligen adliga,
slägter med svenskt eller utländskt adelskap, men icke introducerade
på riddarhuset, samt borgerliga slägter. Denna fördelning har
bortfallit, sedan Tersmeden 1886 utgifvit »Kalender öfver i Sverige
lefvande ointroducerad adel». I första årgången voro införda något
öfver 100 slägter, men antalet hade i fjärde årgången stigit till
mellan 500 och 600. Uppställningen öfverensstämde i början med
adelskalenderns, men som begreppet »hufvudman» icke har någon
praktisk betydelse för borgerliga slägter, framstälde utg. redan i slutet
af första årgången ett förslag till förändrad uppställning, som
sedermera med framgång tillämpats; och det måste erkännas, att det nya
systemet är synnerligen förträffligt.
Nu framträder slägtkalendern i en ny gestalt; namnet har ändrats
till »Svenska ättartal», och detta betecknar en förändring i sak, en
utvidgning af planen. I själfva verket har emellertid en viBS
utvidgning egt rum redan i kalenderns fyra årgångar; i den första upptogo»
i allmänhet endast lefvande personer, men sedan Ka tillkommit mer
eller mindre utförliga historiska inledningar, som ibland växt ut till
fullständiga slägtledningar. Utvecklingen har varit sådan, att boken
ifrån att vara kalender i egentlig bemärkelse äfven blifvit slägtbok,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
