Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDERIK VI: 6 BREV VEXLING MED NORGE 1809
37
före d. 19 juli knappt varit konungen öppet, d. v. a. i gärning
olydig, då ju intet egentligt framryckande å ryssarnes sida egt rum,
så hade han dock arbetat efter sin egen plan och uttryckligen
förklarat, att han hvarken ville eller kunde samverka med ryssarna,
men, det bör märkas, att då han först afgaf denna förklaring, hade
konungen ännu ej rätt bestämt sin politik gent emot Ryssland.
Redan d. 1 maj sade sig prinsen ej gärna se ryssarne nära Norges
gränser, och d. 14 maj heter det rent ut: »Vi ber og kan ej
angribe Sverig. Skal vi række Russerne Haanden til at forberede
vores Undergång? Vi kan ikke». Han föreslog emellertid konungen
att, om ryssarne ej ville tro på norrmännens oförmåga att medverka,
då skjuta skulden på honom. För den händelse, att ett anfall måste
ske, bad han samma dag om sitt afsked, en begäran, som den 3 juni
upprepades.
Den 24 maj trodde han sig ännu kunna påräkna konungens
gillande af hans afsigt att ignorera ryssarnes framryckande och
framlade därjämte en plan att, om infallet af hänsyn till Ryssland
blefve nödvändigt, besätta Sveriges sydliga landskap under svenskarnes
egen medverkan. Planen till en samverkan med Sverige utvecklades
ytterligare d. 3 juni efter det bekanta sammanträdet med Posse och
märkeligt nog ännu den 10 i samma månad, sedan prinsen mottagit
konungens bestämda order om samverkan med ryssarne. Därefter
följer dock ett hastigt omslag i rapporten af 14 juni: och nu följa
omväxlande redogörelser för anfallsplaner och undskyllningar,
hvarför ingen inryckning skedde från det sydliga Norge.
Det för prinsen mest komprometterande i denna samling är
således icke hvad den innehåller, utan snarare hvad den icke
innehåller, nämligen meddelandet om de förslag, som blifvit framställda
till Kristian August personligen redan d. 10 mars, men först d. 28
maj inberättades som nyhet från Sverige. Emellertid gjordes flere
gånger förut dunkla antydningar om prinsens »slippriga och vanskliga
ställning», och skrifvelser från svenskar öfversändes, som i förening
med prinsens oupphörliga och under vanliga förhållanden alldeles
omotiverade trohetsförsäkringar ej gärna kunde undgå att väcka
misstankar.
Till denna stund finnes dock, såvidt jag vet, intet enda bevis,
att Kristian August själf verkat för sitt val till svensk kronprins.
Då man anfört de täta bud, som gingo mellan honom och svenskarne,
har man förbisett, att Fredrik VI uttryckligen bemyndigat Kristian
August att i tronföljdsfrågan handla å hans vägnar (se särskildt
depeschen af d. 5 april). Att dessa samma bud medförde ytterst
förgripliga skrifvelser till och från Wedel, kan man knappast lägga
prinsen till last, förr än det är bevisadt, att detta skedde med hans
goda minne. Men själfva innehållet i de bevarade brefven gifver vid
handen, att detta icke kan vara förhållandet, ty det rör sig
väsentligen just om, hur man skulle vinna prinsen själf för de
svensknorska unionsplanerna.
__XUs Höjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
