Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S6
ÖFVIB8IGTKB OOH GRANSKNING AB
arkivet) intressanta notiser om förvaltningen af F. Brahes finska
förläningar (I, s. 479—80).
Karl X Gustafs regering har för Finlands historia knappast någon
annan betydelse, än att konungens djärfva krigspolitik utsatte Finlands
inbyggare för oron af ett ryskt anfall, som dock manligt
tillbakavisades. Skildringen af denne konungs regering är därföre kort.1 I
enlighet med en ofta nog hörd, men knappast fullt motiverad
uppfattning uttalar förf. sin förkastelsedom öfver konungens försök att
genom det andra kriget mot Danmark tillintetgöra denna makt. —
Angående Karl X Gustafs testamente säger förf. (I, s. 500): »Detta
testamente blef i sistnämda punkt (angående Adolf Johan) upphäfdt,
i det att ständerna, som voro samlade i Göteborg, på riksrådets yrkande
uteslöto Adolf Johan från regeringen». Detta är icke något korrekt
referat af ständernas beslut vid Göteborgs riksdag. Man stannade ju
där vid en provisorisk bestämmelse: konungens testamente skulle hvila,
såsom vore det ouppbrutet, intill den riksdag, som samlades till den
kungliga begrafningen, och under tiden skulle regeringen föras af rådet
under enkedrottningens ordförandeskap med två röster i kraft af rikets
lag och stadgar. Först riksdagen i Stockholm senare på året fattade
de afgörande besluten om förmyndarestyrelsen.
För tiden intill Karl XI:s regering har förf., enligt hvad han i
sitt förord meddelar, icke behöft verkställa några vidsträcktare
arkiv-studier, alldenstund de vigtigaste urkunderna till detta parti af
Finlands historia redan voro i tryck tillgängliga. För tiden från och
med Karl XI:s regering ända till 1788 års krig, »ett område, der,
med undantag af stora ofreden, endast enskilda punkter voro i rikare
mån belysta», har förf. däremot flitigt anlitat arkiven i Stockholm,
hvilket förlänar åt denna afdelning af hans arbete ett desto större
intresse. Förf. visar oss, att Karl XI:s förmyndareregering inlade
åtskilliga förtjenster om Finland genom bemödanden att upphjälpa
den allmänna hushållningeu och lätta samfärdseln. Reduktionen, hvars
sociala följder i Finland kanske blefvo ännu större än i Sverige,
började först från år 1673 att med kraft drifvas därstädes; den sköttes
emellertid under de följande åren med sådan energi, att räfsten i
Österbotten var i det närmaste afslutad, innan ännu Karl XI:s stora
reduktionsarbete af år 1680 tagit sin början. Däremot blef den
ständiga roteringen i Österbotten icke fullständigt stadgad förrän år
1733 (I, s. 532—533). — Som Johan Gyllenstiernas dödsår har
förf. (I, s. 520) oriktigt anfört 1679 i stället för 1680.
I sin skildring af tidens andliga utvecklingsarbete har förf.
påvisat vigten af den seger ortodoxiens anhängare vunno öfver den
orolige Terserus: den närmast följande generationens andliga lif
bands under auktoritetstrons slafbojor, och hvarje ansats till
själfständig vetenskaplig forskning kväfdes. Dock var denna epok —
Gezeliernas tidehvarf — af stor betydelse för folkets uppfostran.
• •
1 I, s. 494, rad 10 nedifr. står genom tryckfel Åbo, läs: Viborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
