Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i84
ÖFVEB8I0TBB OCH GRANSKNINGAR
Man kan under sådana förhållanden ej undra på, att regeringen
lade så stor vikt vid ett snart upprättande af en erkänd
konungamakt för att därmed gifva styrelsen den enhet och stadga, som
ansågs erforderlig för att möta de öfverhängande farorna. Det
misslyckades, och ställningen blef till och med så kritisk, att man gjorde
sig beredd på eventualiteten att med våld göra slut på ständernas
kif, då regeringsformen i sista stund blef antagen.
När man läser hos T. W., huru de ryska noterna från grefve
Romanzow, som meddelats ständerna i syfte att öppna-deras ögon
för den yttre ställningens kraf, på riksdagsklubbarna framstäldes
såsom hopsmidda i Stockholm, vidare att underrättelserna om
Ryssarnes hotande uppträdande på krigaskådeplatsen betraktades som
skrämskott af regeringen, samt till slut får veta, att en kraftigt
verkande orsak till att adeln så hastigt antog regeringsformen var
böndernas anlopp mot privilegierna, så blir man verkligen något
tveksam om beskaffenheten af riddarhusoppositionens patriotism.
Förf. håller fore (s. 36), att på den af hertigen föreslagna vägen
hade ständerna ej samma utsikt att få en regeringsform, sådan de
ville, och han omnämner, att man hos adeln befarade promulgerandet
af den Adlersparreska konstitutionen (d. v. s. H. F.) Men några
bevis för, att dylika farhågor voro välgrundade, framläggas ej, och
vi hafva svårt att finna något skäl, hvarföre icke 1809 års R. F.
kunnat utarbetas likaväl på den af regeringen föreslagna vägen, som
på sätt sedan verkligen skedde. 1 intetdera fallet kunde rätten att
säga nej till det förslag, som komme att framläggas, betagas hertigen,
men i förra fallet kunde han fortfara med utöfvandet af
regeringsmakten; i senare fallet kunde han säga nej endast för sin person och
trädde i så fäll tillbaka i privatlifvet, tagande med sig snart sagdt
den enda möjligheten af en ordnad styrelse. Det bör icke vara svårt
att säga, hvilketdera alternativet, som är att föredraga.
Det är ingalunda min mening att ens i minsta mån söka
förringa deras förtjenst, som utarbetade 1809 års R. F., d. v. s. K.
U:s och framför allt Järtas, men väl att betvifla behörigheten af den
eloge, som förf. (ss. 40, 84) egnar det Cederströmska partiet för dess
mod att häfda ständernas allena beslutande rätt öfver författningen.
Det är icke visadt, att Sveriges kamp mot öfvermakten icke kunnat
sluta lyckligare, än den gjorde, om man hastigare hade upprättat och
enat sig kring en fast regering. Obestridligt synes det åtminstone
vara, att i en dylik åtgärd skulle legat åtskilliga möjligheter till ett
bättre resultat, som icke bort lämnas obegagnade.
Förf. redogör sedan för gången af K. TJ:s arbeten och för den
behandling, sora det af utskottet framlagda förslaget rönte i stånden
och afslutar sitt arbete med en detaljerad och, såvidt vi kunnat finna,
noggrann utredning af 1809 års R. F:s förhållande till H. F.
Vi skulle gärna gått närmare in på dessa afdelningar af förf:s
arbete, men då recensionen redan blifvit väl lång nedlägga vi här pennan.
O. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
