- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
57

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om tordenskjöld och svenskarne

57

rättar tor Tordenskjöld, ät hvilken hans fader hade anbefalt
honom, att Stael pa ett tvetydigt vis spelat af honom 25,000
rdr. Troligen ville den unge mannen i sin förtviflan genom ett
sådant påstående försöka göra sig själf mindre felaktig, enär han
hortspelat en så stor summa pengar pa sitt hedersord.
Tordenskjöld var nog lättrogen att utan vidare förfrågningar sätta lit
till hans ord.

En tid därefter, eller den ’* sammanträffade Stael i
Hannover hös kammarpresidenten Görtz i ett stort sällskap med
Tordenskjöld.1 Den sistnämnde höll just pä att sluta sitt samtal
med engelska sändebudet vid hofvet i Kassel, mr Ualdane, då
Stael närmade sig dem för att tala med den senare. Sändebudet
frågade dä Stael, om han kände amiral Tordenskjöld, hvarpå
Stael svarade, att ban haft den äran att se amiralen i Hamburg
i ett samkväm. Tordenskjöld inföll dä i en häftig ton: »Nej,
min herre, jag har aldrig sett er». Stael upprepade dock sitt
påstående. Ett ögonblick därefter tillade Tordenskiold, att det
fanns folk i Hamburg, som lockade unga män till sig, genom att
förevisa ormar med nio hufvuden, för att därunder fa tillfälle att
listigt bestjäla dem. Stael svarade härpå, satt detta nog var
möjligt, men hvad ormen i fråga beträffar, finns det ingen mer än
jag, som har en dylik, men jag kan försäkra, att han aldrig
bestulit någon». Tordenskjöld vidhöll likväl, hvad han sagt.
Stael utbrast då: »förklara er, min herre, hvad har ni att säga
i saken om denna orm, eller menar ni mig därmed»?
Tordenskjöld svarade, att han kunde upptaga hans yttrande, huru han
behagade. Stael försäkrade då bestämdt, att han var oskyldig
i nämnda sak; men att han höll den för en skurk, som menade
motsatsen. Vid dessa ord fattade Tordenskjöld eld och blef
mycket högljudd. Stael bad honom då att icke ställa till något
bråk, samt att åtminstone hafva försyn för prins Georg af
Hessen, som ju äfven befann sig i sällskapet. Men ju mera
Stael uppmanade honom härtill, desto högljuddare vardt
Tordenskjöld, hvarför Stael till slut bad houoiu följa med ut i
auti-chambren, att de där kunde förklara sig. Under vägen dit var
Tordenskjöld lika högljudd, ända tills de omärkligt befunno sig
ute på garden, där Tordenskjöld nödvändigt ville förmå Stael
att draga värjan, ehuru den senare föreställde amiralen, att där
icke var rätta stället i närvaro af alla lakejerna, men de kunde

1 Till grand för följande skildring ligger hufvudsakligen Stael* relation bil. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free