Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
A. HAMMARSKJÖLD
ju träffas dagen därpå. Tordenskjöld svarade då, att om Stael
icke genast ville slåss med honom, så vore han en -Jeanfutel».
Härvid vardt Stael så utom sig, att han gaf Tordenskjöld ett
käpprapp öfver hufvudet, ögonblicket därefter försökte han äfven
draga sin värja, men »som det icke fanns någon liakc på slidani
drog Stael värjan ined slidan på — klingan satt nämligen sa
fast vid slidan att han icke kunde få henne ut. Tordenskjöld
fick härunder tillfälle att gifva Stael en fem å sex käpprapp,
ehuru den sistnämnde så godt han kunde försökte afvärja dem
med sin odragna värja. Ilen när Stael märkte, att detta icke
lät sig göra. sprang han Tordenskjöld inpå lifvet, hvarefter de
grepo tag i hvarandra och snart bägge föllo till marken;’ andra
kommo nu emellertid och skilde dem åt. Följande dag lät Stael
säga Tordenskjöld, att ingendera hade heder at’ att affären
ändats med käpprapp, den borde därför fä ett annat slut. Valet
af vapen lemnade Stael åt Tordenskjöld, som mottog utmaningen
och valde värja. Men på samma gång lät hån säga Stael, att
han icke hade syftat på honom med historien 0111 ormen.2
Meningen var törst, att de skulle göra upp altaren pa
måndagen, men de blefvo hindrade genom konungens uf England
afresa, hvilken lade beslag på alla posthästar. Men på tisdagen
den ’/,., nov. möttes de, två mil från Hannover inom Hildesheim®
gebit, i närvaro af mer än 20 hannoveranska officerare, som
infunnit sig som åskådare. Hannoveranske öfverstelöjtnanten
Münnichhausen var Tordenskjolds sekundant. Staels åter var
svenske generaladjutanten Sicre,3 som i sällskap med
överståthållaren grefve G. A. Taube denna tid var i Hannover. Vid
första sammanträffandet yttrade Tordenskjöld till Stael >God
dag herr öfverste». — Sedan Stael besvarat hälsningen, återtog
Tordenskjöld: »jag hade aldrig kunnat tro, att denna sak skulle
komma i sådant skick, efter jag i mina utlåtelser ej menat
’ Danska berättelsen frän Hannover stämmer i det allra hufvudsakligaste
öf-vereaa ined SUels relation utom hvad käpprappen angkr. Den danska berättelsen
säger nämligen, att, när Stael ville slå T., vek denne lindau, »men soui uogle vi!
sige sprang hand Stael ind på livet — — — — og gav — hain månge hug nf
Staels egen stok. så att hans ansigte derved blef mcget ilde tilredt». — Se bil.
"i. — Men som Löwenörns berättelse här stämmer mer med Staels, torde nian
tryggt knnna hålla den senare för sann. Författaren af den danska berättelsen
förefaller jn dessutom sväfvande, då han utlåter sig »nogle vil sige» etc.
1 Enligt Löwenörns berättelse skulle Tordenskjöld sagt, att han vore »färdig
att möta honom, likväl ensam utan sekundant. Stael lät svara, att han ej heller
frågade särdeles efter sekundanter, men efter förtta oförrätten varit offentlig, botde
reparationen äfven vara det».
1 Samme person, som mun en tid ville göra till Karl Xllja mördare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
