- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
59

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om tordenskjöld och svenskarne 73

er.»1 -Jag tar er till vittne,, mina herrar», sade Stael, vändande
sig till de närvarande, »att amiralen ej menat mig. Det är illa
nog,» fortfor han och vände sig till Tordenskjöld, »men efter det
nu kommit så långt, så måste vi slåss for vår heders skull; tog
därpå bort en plåsterlapp ifrån sitt venstra öga, som var alldeles
blått efter handgemänget pä gården i Hannover, och attackerade
Tordenskjöld, som gjorde 2—3 steg tillbaka och parerade sa
godt han kunde. Han ville äfven göra ett utfall, men Stael gaf
honom ej tid, utan gaf honom ett dugtigt styng under högra
bröstet, som afskar pulsådern. Amiralen toll under ropet: »halt-.
Han stretade därpå under blodets utströmning och ville resa sig
upp, inen tappade värjan och föll igen.-

Fältskären bemödade sig att stämma blodet, men fiirgäfves,’1
ty Tordenskjöld afled några ögonblick därefter. »Ståhl siunt.es
at være forbauset over denne ulükke oc sagde höit, att hand
havde heller önsket sig self död på stedet; hand gaf sig strax
pa tiugt, dog ved månd endnu ikke, hvorhen hand retereret sig,
og det giorde hannen) ont, at de, som fra begyndeisen havde
hört deres trætte, ikke fremdeeles hindrede all uleinpe. Oberste
Schulte de Harnebourg, som i afftes har talt ined Ståhl, sagde,
at hand var meget bedrövet over det, som passerte hos
Presidenten.»’

Sekundanterna och andra, som varit närvarande, då olyckan
skedde, ville låta föra den döde in på det hannoveranska
området, men emedan detta var förenadt med stora svårigheter,
ty de hildesheiniska bönderna kommo i hopar och ville bemäktiga
sig liket, blef den döda kroppen nedsatt i närmaste by, där den
förblef, tills baron Bernsdorf koin med order att liket skulle
föras till Hannover. Härifrån fördes det öfver Lubeck till
Köpenhamn, där det begrofs i Holmens kyrkas kapell.

Öfver Hannover hade Stael lyckats framkomma till
Hamburg den 4/i6 1I(IV > där han begärde och fick skydd af den
svenske ministerresidenten grefve Axel Reenstierna. Emedan

1 Danska berättelsen om duellen stämmer härmed Se bil, 2.

1 Oetta enligt Löwenörn» berättelse, Tessiniana a. 3211—30. Ofvannämnda
dunskit berättelse om duellen säger: »Tordenschiold löfftet kaarden höit for at
annimere den anden til at parerr lige sa höit, at hand ved den leilighed kunde
komme ham under klingen og grebe ham med Hænderne. men Ståhl gav hain et
stöd igjennem lungen og livet, hvor ved han fö]dt till jorden».

’ Enligt Löwenörn skall Stael härvid orksa sökt göra sitt bästa att hamrnu
blodet. Tessiniana s. 330.

• Bilaga 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free