- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
96

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

JOHN t.. NORDWALL

man skulle nöja sig med frågans afgörande i Moskva eller ej.
Dessa order blefvo nu följda: innan öfvergreppen vid Salmis —
och vid Lava-ån 1 — voro rättade, kunde, hette det i den svenska
skrifvelsen, hvarken ratifikationsbrefven kollationeras eller någon
färd öfver gränsen ske.

Från denna kategoriska ståndpunkt skulle emellertid
svenskarne snart vika. Då Renning den 14 återkom från det ryska
kvarteret, medförde ban från ryssarne jämte en skriftlig
uppmaning att icke förhala sammanträffandet det muntliga besked,
att de önskade själfva tala med svenskarne om de i fråga
varande »contraventionerna», om hvilka de för resten icke visste
något och som de för öfrigt ansågo alldeles för oväsentliga för
att böra hindra de båda ambassadernas vigtiga värf. För detta
uttalande gåfvo svenskarne vika; ett sammanträffande kunde ju
icke behöfva innebära en fullständig eftergift. Samma dag som
Renning återkom, afsändes »hofjunkaren» Adamkowitz att med
ryssarne aftala om tid och plats för en konferens. Det
bestämdes, att en sådan skulle hållas dagen därpå å Plysa-å. 2

Syftet med ett gränsmöte af den art som det nu förestående
var icke belt och hållet formelt; det var ej endast meningen,
att de båda ambassaderna under färden till sina resp.
bestämmelseorter skulle höfligt hälsa hvarandra på gränsen, innan de
foro vidare. Den diplomatiska sed, som utbildat sig mellan
Sverige och Ryssland, hade äfven gifvit dem värf af något större
betydenhet att fylla. Det var tänkbart, att de ratifikationsbref,
sora svenskar och ryssar förde med sig för att lämna till tsar
Alexei och till Sveriges konung, icke voro alldeles likalydande
med de fredsinstrument, som å ömse sidor underskrefvos vid
Kardis. Det var därföre lämpligt att låta dessa ratifikationsbref
redan vid gränsen undergå en kollationering; på så sätt borde
man kunna bespara sig de förvecklingar, som skulle följa, om
det i Stockholm eller Moskva framlämnades ett dokument med

1 Om gränstvisten vid Lava-å hade regeringens ofvannämnda skrifvelser

ingenting att förmäla. Alldeles okunnig om denna kunde hon dock ej vara, tv
det första bref från Helmfeldt, hvari jag funnit honom omnämna denna tvist,
dat. Vi i 1661. hade enligt anteckning på detsamma föredragits för regeringen den
28 s. in. Men visserligen var detta omnämnande mycket knapphändigt, då H.
själf blott hade en högst ofullständig kännedom om saken vid denna tid.
Naturligtvis hafva nn Horn och koll. nf H. fått närmare besked om denna gränstvist
och därföre kunnat tillskrifva ryssarne äfven om den.

3 Den rvska skrifvelsen, dat. ; instruktionen för Adamkowitz. Xarva
l4/,-L. P. pp. 19—22.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free