- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
119

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bVF.RIGE OCH RYSSLAND EFTER FREDEN I KABD1S

119

österrikiska sändebudens vägnar deras sekreterare att hälsa de
svenska i deras »hof», och den 26 i s. m. besvarades af de
senare denna artighet på liknande sätt. Naturligtvis stälde
ryssarne så till, att vittnen närvoro vid båda dessa tillfällen till
förekommande af onödiga förtroenden å ömse sidor, och
naturligtvis kunde all dylik försiktighet icke hindra, att svenskarne
fingo en viss, låt vara rätt ringa kännedom om österrikarnes
görande och låtande och med säkerhet äfven dessa om
svenskarnes.

Horn var, sora vi veta, beordrad att under samtal med
tsarens »förtrogne ministrar» motarbeta de österrikiska legaterna.
Legationsprotokollet visar, att han vid flera tillfällen haft
konferenser med sådana;1 en gång har han till och med i största
hemlighet på kallelse infannit sig till hemlig audiens hos tsaren.8
Men protokollet tiger så godt som fullständigt med, hvad som
förefallit vid dessa tillfällen — naturligt nog, då Horn ju var
uttryckligen ålagd att förhindra, att hans hemliga
underhandlingar fördes till protokoll, hvarigenom de lätt kunde komma
att nå de öron, för hvilka de ej voro ämnade — österrikarnes.
En och annan notis kan emellertid, det oaktadt, gifva en inblick
i forloppet af dessa underhandlingar.3

Horn var i allmänhet ålagd att söka sätta Österrike i
misskredit hos ryssarne, och naturligtvis har han sökt att
uppfylla sina order i detta fall. Officielt hade, som vi minnas,
ryssarne afslagit Sveriges anbud att medla fred, men detta
behöfde ju icke hindra, att frågan kunde göras till föremal för
en hemlig underhandling, hvars resultat kanske blefve ett helt
annat än det officiella, och så har ock tvifvelsutan skett.
Däremot har något varaktigt resultat ej framgått ur denna hemliga
underhandling. I början hade Horn funnit österrikarne hafva
stor »kredit» hos tsaren, oaktadt ryssarne försäkrade motsatsen;
men denna hade efterhand minskats och i stället svenskarnes
stigit. Vid Horns hemliga audiens inför tsaren hade denne
rentaf förklarat, att han afslagit kejsarens bemedlingsanbud och
vore böjd att antaga den svenske konungens. Men efter sin af-

’ pp. 153 f., 209, 247.

1 Det var aent p& aftonen den 5 april; Renning, C. v. Berner och en tredje
in edlé|n af legntionaperaonalen, en italienak »medicua» Fagnani, närvoro. L. P.
p. 250.

> Se Horn till K. M:t, Moakva "/, i •Legaternaa bref till K. Mit 1G62»
och Horn» yttranden i ridet "/., ""a ™2> °f">"> oit. R. P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free