Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Så skrifver bland andra biskop Thord i Strängnäs till
klosterbröderna i Vadstena följande om henne:1 »Kanske är det icke
utan genom ett inre mysterium denna enkla, fattiga och elända
kvinna, som icke söker denna världens rikedomar, njutningar och
ära, utan allena sträcker sin själs begär till det, som Gud tillhör,
med så stor nitälskan anropar de styrande, så präster som öfriga;
ja, kanske man får tro, att Guds Son, som med sin helige andes
eld itändt henne till dessa maningar, i dessa yttersta tider vill
för folken uppenbara sitt namn och eder tro». Ehuru Margaretas
nit väckte de styrandes uppmärksamhet på denna angelägenhet,
såsom synes af den brefväxling myndigheterna emellan, som
härom bevarats, så torde dock icke något vidare vid saken
åtgjorts, hvilket däraf framgår, att ännu år 1414 säges om henne
i en skrifvelse till den svenske ärkebiskopen från en abbot i ett
norskt kloster men på besök i Vadstena, att hon fortfarande
med böner och tårar anropade de högste, konungen och
drottningen, ärkebiskopen, biskoparna och de förnämsta så i Danmark
som Sverige.
Delt visst är det emellertid att betrakta såsom en frukt
af Margaretas outtröttliga nit, då vid denna tid en viss herr
Thorsten, denne förste namngifne missionär inom Lappmarken,
upptog verkligt missionsarbete bland lapparne. I en skrifvelse
till domkapitlet i Upsala år 1419 uppmanar Erik XIII
domkapitlet att, som denne herr Thorsten sedan några år arbetat
i Lappmarken och nu hade för afsikt att därstädes bygga
gudstjänstkapell, understödja honom i denna hans verksamhet
och äfven uppmuntra andra, soin därtill kunde vara villige, att
deltaga med honom i samma arbete.
Om någon vidare missionsverksamhet i Lappmarken under
den katolska tiden förmäla ej de skriftliga urkunderna. Om än
lapparne sökte skydda sig med det kristna namnet och vissa
yttre bruk, så torde dock den förut omnämnde Damianus å Goes
icke utan skäl hafva klagat öfver att ännu vid 1500-talets början
föga kännedom om Gud och Kristus fanns i lapparnes bygder.
Lapparnes religiösa behof voro ock ännu så litet tillgodosedda
att de, såsom Olaus Magnus anför, om de ville låta döpa sina
barn, hade att färdas till de kristna kyrkorna, »dopkyrkorna»,
1 Skrifvelsen, affattad på latin, förekommer i en Vsdstenaeodei. som numera
förvaras i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
