Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNING AH OM LAPPMARKEN
217
underhåll därstädes, hvarjämte barnens antal från 10
(ursprungligen 12) nedsattes till blott 6. Af skolans första lärare voro
tvänne födde af lappska föräldrar, Jac. Matthiæ Bacheus, som
1640 tillträdde sin befattning, och Olaus Stephani Graan, som
år 1657 efterträdde den föregående och om hvilken Hernösands
konsistorium i en skrifvelse till K. M. af år 1686 afgaf ett
vackert loford: »Umeå har nu en infödd lapp till rectorem och
pastorem uti herr 01. Steph. Graan, som in illa gente förer ett
rart dygdelefverne». I våra dagar, år 1865, förflyttades samma
skola till den ofvannämnda aflägsna Tärna lappförsainling.
En ny ansats till ett bättre ordnande af Lapplands kyrkliga
förhållanden togs under drottning Christinas förmyndare-regering,
och var det förnämligast upptäckten af ädla metaller på
1630-talet och den däraf framkallade lifliga bruksrörelsen, som härtill
gaf anledning. Regeringen hemställde till prästerskapet vid
riksdagen i Nyköping år 1640, »huru gudstjänsten i Lappmarken vore
rätt att bringa till stånd och huru den där ined Guds bistånd
skulle hållas vid makt», och genom kongl, brefvet af d. 24 sept.
samma år förordnades om nybildande af fyra själfständiga
lappmarksförsamlingar, alla inom Piteå lappmark, nämligen
Arvidsjaur, Arjeploug, Silbojock och Nasafjäll.
Af en af Johannes Tornæus, pastor i Torneå socken och
dithörande lappmark, afgifven berättelse om lappmarken från denna
tid finner man, huru särskildt i Torneå lappmark vid sidan af
mycket hedniskt väsende och vidskepelse äfven kristendomens
anda fått insteg. Det kan hafva sitt intresse att höra huru
undervisningen af denne pastor handhades bland lapparne och
återgifva vi ofvan anförde meddelares skildring däraf med hans
egna ord:
»Sedan genom Onds nådiga väckande ifrån 1640 hafva lapparne
i Torneå och Kemi lappmarker vackert augment in catechismi lectione
et intellectu tilltagit; därtill hafver varit ett godt och bekvämligt
adminicuium en liten särskild katekes med korta frågor och svar,
den jag tre gånger hafver låtit upplägga. Då jag eller komministern
är uti lappmarken, så måste man vissa tre timmar vara med dem i
kvrkon, föret begynnandes med vunliga frågor och psalmer, Kristi
pinas historia, det de förr intet hafva varit vane till, ej heller kunnat
melodien; alltså brukar man samma sång, så länge att de lära den
och kappas de med hvarandra, hvilken af dem bättre knn, sedan stiger
prästen in suggestum præcibus præmiasis proponera catechismi
qute-stiones eller Kristi pinas historia identidem repeterande easdem, ut
intelligant ac teneant. När han nederkommer, examinerar han per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
