Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN OCH KARAKTÄREN Ap KR)(1ETSTIDENS FÖRFATTNING. 245
överansträngande, inen ej blott genom att på sådant sätt
an-rändas utan äfven i och för sig hade enväldet denna tid blifvit
förhatligt för vida kretsar af nationen. Under Karl XII:s sista
tid hade det nämligen förgripit sig pä hvad så godt som hela
det offentliga Sverige dä ansåg såsom samhällsordningens
grundval och lifsvilkor, och häri har man att söka en väsentlig
förklaring både till denna styrelseforms brådstörtade fall och till
beskaffenheten af den samhällsbyggnad, som nu kom att uppforas
pä dess ruiner.
Det statsskick, som upprättats af de stora Vasaregenterne,
hade hvilat på grundsatsen, att konungamakten visserligen borde
vara stark, men endast för att kunna »lag styrka»; det var så
långt ifrån att konungen enligt detsamma stod öfver lagen, att
denna utgjorde den enda förutsättningen för hans välde, såsom
både i ord och handling gjordes gällande mot den lagbrytande
konung Sigismund.
Vasarnes monarki var sålunda inskränkt i den meningen,
att den förutsatte uppfyllandet af vissa villkor, men den var det
äfven på sådant sätt, att folkets olika klasser ägde att medverka
till statsändamålets realiserande. Den politiska själfstyrelse,
som på detta sätt uppkom, hade dock intet gemensamt med den
slags konstitutionalism, som sätter folkets deltagande i det
offentliga lifvet såsom en motsats till konungens, utan hvad här
åsyftades var en samverkan mellan konung och folk i statsidéens
tjänst, i enlighet med hvad Gustaf II Adolf vid ett tillfälle
yttrade: »konung och ständer företräda tillhopa i Guds stad det
konungsliga höga majestät». På denna grund har den svenska
riksdagen utvecklat sig. Deltagandet i denna betraktades under
I6:de och 17:de århundradena mindre såsom en
konstutio-nell rättighet än såsom en skyldighet till arbete på
stats-uppgifternas realiserande, likartad med skyldigheten att lämna
skattebidrag och göra krigstjänst, och häri ligger också
förklaringen till, att den svenska riksdagen till så stor del kom att
bestå af ämbetsmän.1 Den utgjorde i främsta rummet en
sammanfattning af de krafter, hvilka voro verksamma i
förvaltningens tjänst. Jämvikten i detta statsskick stördes emellertid
genom rådsinaktens allt för stora utveckling och genom de sociala
missförhållanden, hvarpå denna berodde; till följd häraf för-
1 Jfr Hjärne, Våra ståndsriksdagar (Svensk Tidskrift 1870) passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
