Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
S. j. boethius
och intet annat utgöra det materiella underlaget till deras verk
och därmed i hufvudsak äfven till Frihetstidens fölfattning, och
särskildt gäller detta, såsom Fredenstjerna också anmärkte, om
regeringsformerna af 1634 och 1660. Från dessa — och ej från
Puffendorff såsom författaren till det ofvan ointalade »projektet»
— hämtade de jämväl den formella anordningen af sitt förslag,
och detta blef äfven af betydelse för dess innehåll. De
ofvannämnda regeringsformerna hade egentligen varit stadgar för
förvaltningen; först 1719 började man med regeringsform mena en
grundlag, och det då utarbetade förslaget till en sådan borde
därför egentligen ej hafva haft till uppgift att ersätta de äldre
regeringsformerna utan konungabalken,1 men därför att de förra
användes såsom mönster, inflöt i detsamma ifrån dem äfven en
tablå öfver rikets hela förvaltningsorganisation. Detta passade
också förträffligt i stycke med det konservativt-byråkratiska syftet
ined »riksfädernas» arbete. Om de gamla formerna för förvaltningen
fastslogos i själfva grundlagen, förskaffade man sig nämligen en
kraftig garanti för deras bestånd, under det att de af Karl XII
skapade »nyheterna» kunde slopas blott genom att ej omnämnas
i grundlagen.
I hufvudsak upptogos dessa bestämmelser om förvaltningen
äfven i den slutliga regeringsformen,2 men med afseende på en
förvaltningsdetalj kom dock denna att afvika från det på 1634
års regeringsform grundade Ribbing-Gyllencreutzska förslaget, i
det nämligen de höga riksämbetena ej nu återupplifvades. Detta
sammanhänger med en viktig principiell förändring, som
ständerna underkastade detta förslag, innan de upphöjde det till
regeringsform. Ribbings och Gyllencreutz’ mening hade nämligen
varit, att den politiska maktens tyngdpunkt nu såsom fore 1680
skulle ligga hos rådet, som ä ena sidan skulle inskränka konungens
myndighet, men å andra sidan intaga en själfständig ställning
gent emot riksdagen. Af denna anledning ville de ej medgifva
riksdagen ett allt för stort inflytande på rådets tillsättning;
1 Af Silvii a. a. ses emellertid, att 1719 åra grundlagsstiftare ej gjort sig
reda for de äldre regeringsformernas egentliga karaktär, titan fattade dem som
rena grundlagar. Häraf förklaras, hvurför man valde dessa regeringsformer till
mönster och jämväl ifrån dem lånade den nya grundlagens namn.
1 Efter dennas antagande var meningen först, att de personer, som innehaft
de nya ämbetena, äfven skulle mista sina löner, då dessa ej voro upptagna i lti%
åra — äfven genom regeringsformen garanterade — stat, men den 13 mbj
medgaf sekreta utskottet, att de skulle på el trå stat få åtnjuta lönen, tills de befordrats
till värkliga ämbeten. Cederschiöld, Riksdagen 1719, ss. 98 och 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
