Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN OCH KARAKTÄREN Ap KR)(1ETSTIDENS FÖRFATTNING. 265
legierna för presterskapet af den 16 oktober 1723 bestämdes, att
årligen tvänne ordinarie sockenstämmor skulle hållas, och
stadgades, att kyrkovärdarne och sexmännen skulle »utväljas med
församlingens samråd». Stadgandet om böterna återfinnes
emellertid ej här, utan såsom följd af stämmans försummande
angifves endast förlust af talan. De bestämmelser om prestval,
som gåfvos genom förordningarna af den 14 sept. 1731 och den 5
juli 1739, bestämde för första gången grunden för rösträttens
beräkning på sockenstämman, och genom 26 kap.
byggningabalken i 1734 års lag blef dennas kommunala beskattningsrätt
erkänd äfven af den allmänna lagen.
I dessa sockenstämmor hafva nu utan tvifvel Frihetstidens
adliga ämbetsmän, så jordägare som boställsinnehafvare, jämte
bönderna tagit en liflig del,1 och sålunda har här ett samarbete
på själfstyrelsens grund verkligen ägt rum. Men äfven själfva
deras tjänsteåligganden kunde framkalla ett sådant. I första
hand gäller detta om domarena på landsbygden tack vare den
dyrbara kvarlefva af den gamla själfstyrelsen, soin i nämnden
öfverleft den allmänna förstörelsen, och för de militära
tjänstemännen på landet medförde indelningsverket inånga anledningar
till förhandlingar med rust- och rotehållare.1 På detta sätt
kommo dessa ämbetsmän, som bildade den svenska
parlamentarismens stamtrupp, att till sina lefnadsförhållanden och sin
offentliga verksamhet starkt påminna om de engelska landtjunkarne
(■the geniry»), de egentliga bärarne af Englands både lokala
själfstyrelse och parlamentarism. Själfva den skillnad, som
uppkom därigenom, att de förre voro rena statsämbetsmän och de
senare i sin förvaltande verksamhet organ för en ren själfstyrelse,
var mera skenbar än verklig. De engelska fredsdoraarne och
sherifferne mottaga äfven de sina mandat af regeringen; ja den
tyske forskaren Gneist, den vetenskapliga upptäckaren af
själfstyrelsens verkliga väsen och betydelse, uppställer ett sådant
ut-näinningssätt såsom en ovillkorlig fordran på all själfstyrelse,
1 Detta deltagande blef visserligen mindre, än det bort vars, därigenom, att
frälsejord och boställen voro befriade från eu del kommunala bördor, men
lyckligtvis var detta mindre fallet ined de kyrkliga, och de adliga ämbetamännen
saknade därför ingalunda anledning att intressera sig för sockenkommunernss
angelägenheter. Den 19 juni 1731 hade t. ex. ofticersboställen befriats från
skyldigheten att deltaga i prästgårdsbyggnad, men detta upphäfdes den 20 febr. 1739,
dä det äfven ålades dem att deltaga i tingshusbyggnad.
1 Erinras må äfven om de denna tid äunu fortlefvande landstingen i Dularue
och Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
