Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
S. J. BOETHIUS
själfstyrelsen inom landskap och härad hade nämligen under
Medeltiden en ny själfstyrelse utvecklat sig i de af kyrkan skapade
sockenkommunerna, oeh under det att den torra förföll,
utvecklade sig efter reformationen den senare under presterskapets
hägn med sockenstämman, kyrkovärdar och sexmän såsom sina
organ. Sålunda påbjöd Gustaf I 1554, att »socknastemna» skulle
hållas i en särskild på kyrkovallen uppförd byggnad,
»sockenstugan», och tillämpade på dessa sammankomster den grundsats,
som hos oss liksom hos andra germaniska folk utmärkt den
urgamla själfstyrelsen, och hvarigenom denna just varit en
lefvande källa för sund politisk frihet, nämligen att själfstyrelse
ej sä mycket innbär en rättighet som fastmer en skyldighet till
arbete, i det han stadgade böter tör förfallolöst uteblifvande från
sockenstämman. 1 början af 1600-talet var denna institution
redan sä utvecklad, att protokoll fördes öfver förhandlingarna
däri,1 och" genom 1650 års privilegier för presterskapet gafs
officielt erkännande både ät dettas »makt att hålla
sockenstämmor» och åt församlingens rätt att äfven genom »fullmäktige»,
sexmännen och kyrkovärdarne, deltaga i den kyrkliga kommunens
förvaltning. Genom kungliga förordningar af 1680 och 1697
inskärptes ytterligare skyldigheten att bevista sockenstämmorna,2 ehuru
annan påföljd för dess åsidosättande än förlust af talan nu ej
omtalas, men genom resolutionen på presterskapets besvär af den
10 mars 1719 infördes ånyo böter — de samma som för
»kate-chismiförhörens» försummande. Samma resolution bekräftade
ytterligare sexmännen i deras egenskap af biträden vid
kyrkodisciplinens handhafvande och verkställare af kyrkostämmans beslut
och utlofvade dessutom, att Kel. M:t skulle »om slike
sockne-stämmor en besynnerlig förordning låta utgå, så snart
presterskapet efter öfverläggning med de öfriga stånden inkommit med
ett tjänligt utkast härför». Detta löfte infriades visserligen ej
under Frihetstiden — den första egentliga
sockenstäinmoförord-ningen utkom först 1817 — men denna tid har dock fullföljt det
arbete på utvecklandet af den kommunala själfstyrelsen i
socknarna, hvarmed den sålunda debuterade. Genom de nya privi-
1 Jmfr C. Montan, Några blad ur de skandinaviska kommunalinstitutionernas
historia (Nationalekonomiska föreningens tidskrift 1883). De har förekommande
uppgifterna angående dessa frågor, som ej återfinnas i uämndn uppsats, äro hämtade
ur Modée, Utdrag ur Publiea handlingar.
2 »Kgl. Maj:t nådiga och allvarliga vilja är att ingen ntun laga förfall skall
understa sig att blifva ute från sockenstämman».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
