Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•294
HENRIK SCHüCK
fugit in Norvegiam, nbi et mortuus est.» Detta brudrof skildras
i en visa. hvilken föreligger i en mängd svenska, danska och
norska redaktioner (se Gr. III n:r 180). Den svenska visan
skildrar blott huru, »Falken Albrektson» infinner sig, omgifven af
riddare och svenner, utanför jungfruns bostad samt huru han
med hennes eget samtycke bortröfvar henne och rider till Norge;
en liten småsven underrättar Herr Jöns (d. v. s. David
Thorsten-son) om rofvet; men underrättelsen kommer för sent: de älskande
hafva då redan hunnit undan. I den norska redaktionen,
hvilken förefaller såsom den historiskt mest trovärdiga, sker rofvet
mot brudens önskan. Hon älskar David Thorstenson, och denne
upphinner värkligen röfvaren, med hvilken lian för en liet strid,
som dock lyktas med hans nederlag.
Ehuru denna visa nog ingenting innehåller, som direkt
strider mot de historiska fakta, vi kunna kontrollera, gör den
likväl ett långt inera romantiskt och mindre värklighetstroget
intryck än visan om Laurentius och Benedicta. Visans
hufvud-parti, som skildrar riddarens samtal med en af jungfruburens
väktare, är troligen, såsom Grundtvig förmodar, hämtadt från
»en annen Vise med lignende Æmne: om en ubenævnt
Ungersvens Ridt til sin jomfru, Born havde sendt ham bud1.» Att
visan icke skrifvits med klosterannalerna eller Ericus Olai såsom
källa är tydligt, ty i så fall skulle nog flera därifrån hämtade
historiska notiser hafva upptagits, och dess ton hade då ock
blifvit mera lärdt krönikeartad. Ehuru således efter alla tecken
att döma balladförfattaren endast haft att stödja sig på
traditionen, behöfver visan därför icke hafva diktats samtidigt med
själfva händelsen. Af de vittnesmål, hvilka anföras i Vita S.
Brynolphi, finna vi att traditionen om Magnus Ladulås stränghet
mot Algotsönerna ännu mot slutet af 1400-talet ej hunnit
förblekna. Då — såsom strax skall visas — dylika
brudrofs-ballader en tid tyckas hafva varit mycket moderna, finnes
ingenting som hindrar oss att antaga, att en författare på 1300-eller
1400-talet med stöd af denna tradition författat den ifrågavarande
visan. Utan att direkt vilja påstå detta, tror jag dock, att ett
dylikt antagande har större sannolikhet för sig än den åsikten,
enligt hvilken dikten skulle hafva författats något så när
samtidigt med själfva händelsen. En samtida författare, för hvilken
1 Min torde observera likheten med Fjolvinamàl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
