Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•316
HENRIK SCHüCK
Ar detta bref äkta, ligger däri ock ett starkt vittnesbörd öm det
där omnämda talets äkthet. Utan att alls upprepa det gamla, tydligen
oriktiga påståendet om de massor af historiska handlingar, som
Johannes Magnus skulle hafva fört med sig fr&n Sverge, ka» man väl
dock väga antaga, att han värkligen därifrån medfört några af Gadda
bref och tal. Arkebiskopen visar sig som en varm beundrare af
Gadds personlighet, och under dennes electus-tid var han kanik i
Linköping; att dessa papper råkat i hans våld, är således icke något
halsbrytande antagande. Meit å den andra sidan var Johannes
Magnus ej den. som led af en modem utgifvares betänkligheter. Ilade
han en gång ett tal af Heming Gadd, var det tydligt, att hal) skulle
skrifva om detta, så att det lämpade sig för hans syften. Läser inan
det latinska talet — Gadda var väl nntagligen på svenska, ehur» den
nu kända svenska texten, såsom Hildebrand visat, endast är en
öfversättning från den af Johannes Magnus meddelade latinska redaktionen
-— känner man stundtals igen Johannes Magnus retorik, men icke
sällan tycker inan sig äfven höra ljudet af Gadds stämma. Johannes
Magnus skref för ett utländskt publicum, och det var inför detta han
sökte uppvisa danskarnes uselhet; Heming Gadd talade i samma syfte,
men inför svenskar. Läser man nu ett anfall sådant som följande, får
man afgjordt det intrycket, att det är beräknadt för en svensk publik;
en italiensk hade tydligen aldrig kunnat fatta det nedriga i
danskarnes här skildrade tillvägagående: »Gothica (lingua) vero adeo
con-temptim et corrupte utuntur, ut a nostris gothis vix intelligantur.
Nos siquidem Jacobum Jacob appellamus, quem dani Ippum, Jeppuin
dicunt, Johannesque a nostris Johan vocatur, quem dani Jusse,
Jesse nominant. Nicolaus autem a nobis Claus et a danis Nias,
Nesse dicitur; qualis etiam corruptio est in aliis conipluribus verbis
a danica vanitate eormptis.»
Jag misstänker, att vi här liksom i Kriksvisaii hafva en äkta
stomme, hvilken af Johannes Magnus efter hans vanliga metod blåsts
upp till ett oratoriskt praktstycke — ett förfarande hvilket var desto
lättare, då det gälde att på ett främmande språk återgifva Gadds ord,
i synnerhet då detta språk var det, på hvilket Johanues Magnus läst
Ciceros vältaliga filippiker.
1 sitt arbete har ärkebiskopen äfven infört Nicolaus Uagvaldis
tal vid kyrkomötet i Basel (kap. 28, bok 16). Äfven dettas äkthet
har — dock utan anförande af skäl — blifvit bestridd af en norsk
forskare. Men alt Nicolaus Ragvaldi värkligen hållit ett tal af
ungefär samma innehåll som det af Johannes Magnus meddelade, intygas
af en bland hans samtida, den spanske biskopen Alphonsus ti
Car-thagena, som i kap. 7 af sin Reg. Hisp. Anacephalæosis ger ett kort
referat af det svar, han gifvit på det ifrågavarande talet, och
ingenting i innehållet låter oss — så vidt jag kunnat finna — misstänka
ett falsarium. 1 sammanhang härmed kan jag nämna, att det tal,
soin Nicolaus llagvaldi höll såsom fredsmäklare i Ärras och hvilket
omtalas af Hardouin, finnes i Paris Bibi. Nat. Ms. fonds latin. n:r
1448 (fol 126), hvarifrån jag för ett par år sedan afskref det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
