Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viliA ÄLDSTA HISTORISKA FOLKVISOR
317
Äfven beträffande det s. k. Ingrid Persdotters kärleksbref tror
jag, att man kan göra gällande den synpunkt, från hvilken jag ofvan
betraktat Eriksvisan och Gadds tal. Också här tror jag, att vi hafva
en senare — under slutet af 1600- eller början af 1700-talet gjord
— omskrifning af ett äkta Vadsteuahref. l5e skäl, som af S—e i
Samlaren X, 106 anförts mot äktheten af brefvet, synas mig knappt
öfvertygande. Att censor librorum och kanslikollegiet 1708 förklara
detta bref vara »en förargelig och lättfärdig skrifft om hvarjehanda
älskogssaker», innebär icke ens ett då afgifvet omdöme om brefvets
äkthet, utan blott en förkastelsedom öfver innehållet — väl närmast
af den anledningen att utgifvaren tagit sig det or&det före att
dedicera sin skrift till »en förnam fröken här i staden». Men äfven om
censor och kanslikollegiet såsom sin mening uttalat den åsikten, ntt
brefvet varit understucket, kan denna dom näppeligen VRra bindande
för oss. Brefvet var då åtminstone trettio år gammalt, och de medel,
som kanslikollegium hade att afgöra frågan om dess äkthet, voro
säkerligen inga andra än de, som ännu stå oss till buds. Detta
spöfjsinål nr tydligen ett, som måste afgöras genom en underaökning
af själfva brefvet.
I brefskrifvarinnans tal om sina smycken (ett gyllene beläte, ett
litet skrin o. s. v.) ser S—e en »betänklig obekantskap med
Vadstena klosterregel;, men utan att sätta någon tro till de första
protestanternas bittra tillvitelser mot klostren, kan man väl dock antaga,
att klosterregeln icke alltid tillämpats i all sin stränghet. T. o. m.
svårare saker fingo passera. Såsom ett bevis mot äktheten anför S—e
vidare följande »öfverraskande offenbachiad»: »bröderne och systrarna
leka på spel, dricka vin och dansa med hvarandra i trädgården afton
och morgon». Tyvärr veta vi, att dylika »offenbachiader» värkligen
förekommit i birgittinerklostren. Mot konfessom Matthreus anförde fräter
Petrus 1506 bl. a. följande klagomål (Scriptores I, 225): »Non inulto
post idem fräter Matheus omncs et singulas moniales in die Sancte
Änne in monasterium seu eulinam fratrum introduxit ad edificia
cou-spicienda ceteraque loca fratrum. Que quidam moniales duodeciin
amphora8 vini secinn deferentes, qnarum quedam in refectorio sedentes
bibebant cum fratribus, relique vero cellulas fratrum perscrutando
discurrebant sicque tempore trium horaruin eciam in clavicordio
lu-dendo protelabant; hiis pactis ad propria redierunt. Cena iterura
eodem die facta moniales tanti beneficii non immemores fratres
con-verso in earum monasterium invitaverunt vina eis et cerevisiam in copia
propinantes intervenientibus complurimis atnplexibus osculisque» etc.
Brefvet citeras första gången i Dijkmans 1703 tryckta
Antiqvi-tates Eeclesiasticæ1, hvilket arbete likväl enligt författarens egen
uppgift var afslutadt redan 1678. Är brefvet förfalskadt, måste det
således vara förfalskadt fore dennu tid. Meu citaten tala däremot.
Dels ar språket hos Dijkmans utdrag värkligt medeltidsspråk, dels är
det väl antagligt, att Dijkman haft en något så när gammal afskrift
1 Egendomligt nog har man ej observerat, att brefvet eiteras tvänne gånger;
ntdrag förekomma icke blott sid. 57 utan ock sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
