Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 A. HAMMARSKJÖLD
–-.- —T-
dock på långt när ej mäta sig i betydelse med Jolin Ericsson,
hvilkens verksamhet ju varit at’ världshistorisk betydelse, och
detta i dubbelt afseende.
Men om ock våra sjökrig ej hafva den vikt och betydelse
som våra landtkrig, äro de likväl högst intressanta, ty vårt folks
goda egenskaper ha därunder gjort sig gällande på ett ärofullt sätt.
Vår flottas historia liar därför ock blifvit särskildt behandlad af
flere författare. Den förste, som det gjorde, var dåvarande
docenten, sedermera ärkebiskopen i Finland, Jakob Tengström.
Han författade en 11 istorisk afhandling om svenska sjömakten
i äldre tider», som finnes införd i Vitterhetsakademiens
handlingar år 1783. Tengström hann dock ej längre än till och med
Erik XIV:s regering. Några år efter honom utgaf C. G.
Törnqvist, som med utmärkelse tjänat på franska flottan under
nordamerikanska frihetskriget, sitt »Utkast till svenska flottans
sjötåg». I ett bref till öfveramiralen grefve Ehrensvärd, dat. den
30 jan. 17SM, gaf Gustaf III sitt bifall till, »att löjtnanten vid
vår örlogsflotta och riddaren af franska orden pour le lnerite
militaire Carl Gustaf Törnqvist, som företagit sig att skrifva
Svenska sjöhistorien från äldre till närvarande tid, måtte undfå
tillträde så väl till vårt Riksarkiv som Amiralitets- och
Kammar-collegii akter och handlingar». Hans verk skulle dock ej få sträcka
sig längre än till 1720. Tornqvists arbete är i hög grad
förtjänstfullt, i synnerhet om man betänker de svårigheter, som
forskaren på hans tid hade att kämpa ined. Den danske
författaren Chr. Hruuo_ger honom äfven stort erkännande. Törnqvist
står också som forskare långt öfver sina närmaste efterföljare,
han kan ock därför sägas ha lagt den första nödtorftiga grunden
till vår flottas historia. De flesta af hans efterföljare ha ock
nöjt sig med att omskrifva hans verk.
Detta gäller i synnerhet om amiralen K. A. B.
Gyllengranat, som år 1840 utgaf Sveriges Sjökrigshistoria i
sammandrag, hvilken slutade med år 1790. Till Gustaf III:» sjökrig
liar Gyllengranat visserligen lämnat åtskilliga viktiga bidrag;
han hade dock haft eu föregångare i expeditionssekreteraren
G. von Schantz, som år 1817 utgaf ett för sin tid rätt
förtjänstfullt arbete om kriget emellan Sverige och Ryssland
1788—90. Gyllengranat hade dock tillgång till bättre källor
än Schantz, enär han fick begagna de bägge utmärkta amiralerna
O. H. Nordenskjölds och G. af Klints bref och anteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
