Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska flottan under Vasakonungarne
AF
A. HAMMARSKJÖLD
Svenska flottans historia &ron 1522—1634. Af A. Zettebsten.
xi 4 511 sid. Stockholm, Seligmann, 1890.
Hvarken för Europa eller för Sverige själft ha dess sjökrig
varit af sà stor betydelse som dess landtkrig. Sveriges armé
har ju ett par gånger stått i hjärtat af Europa och djupt
ingripit i dess öden, den har ock ett par gånger varit den första
i världen, och som sådan gjort epok i krigskonsten. Vår flotta
däremot har i nyare tider på långt när icke varit af en sådan
betydelse, ty utom Östersjön har hon aldrig betydt mycket, och
inom detta haf har hon endast under Gustaf I:s och Erik XIV:s
regering varit härskarinna. Hon har likväl äfven senare i sin
mån bidragit till, att vårt fädernesland kunde blifva en stormakt,
men i väsentlig mån har hon ingripit i krigshändelserna endast
1644 och 1700 samt 1790; förstnämnda år understöddes hon
dock af Ue Geers värfvade flotta, det andra åter af en
engelskholländsk. Hvad själfva sjökrigets utveckling angår, har vår
flotta knappast någonsin varit ett mönster, efter hvilket andra
land bildat sina, ehuru två svenska män ha utöfvat ett stort
inflytande på själfva byggnaden och konstruktionen af fartyg.
Fredrik Henrik af Chapman var ju den förste, som byggde
fartyg efter vetenskapliga principer. Det är dock omtvistadt,
huruvida hans system omedelbart varit af någon betydelse för
andra lands flottor. Men om så än varit förhållandet, kan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
